Kontakta oss Varumärkesportal Kurser & seminarier Webbshop In English

Förändrat konsumtionsmönster under pandemin

Hushållens konsumtion i Sverige ser inte ut att rasa så mycket som man kunnat befara i samband med Coronakrisen. Jämfört med länder som haft en ”lock-down” har detaljhandeln i Sverige fallit betydligt mindre.


Ekonomisk analys
29 maj 2020
Sakområde:

För en stor del av hushållen, 56 procent, förväntas konsumtionen inte påverkas av coronapandemin under maj, enligt KI-barometerns extraundersökning bland hushållen. Även under mars och april var konsumtionen inte påverkad för drygt hälften av hushållen. En mindre andel, 26 procent av hushållen, räknar med att minska sin konsumtion ”något” i maj till följd av covid-19-pandemin. Det är en lite mindre andel jämfört med mars då 30 procent minskade sin konsumtion något. Hushållens svar tyder på att deras konsumtion i alla fall inte fallit djupare i maj jämfört med mars. 

Siffror över detaljhandeln i april visar att försäljningsvolymen till och med ökade med 0,2 procent jämfört med föregående månad, räknat i fasta priser, säsongsrensat. Under den senaste tremånadersperioden (februari–april) låg försäljningsvolymen så gott som på samma nivå som under november-januari. 

Hushållen drog upp sin konsumtion i april av bland annat bygg-, järn- och vvs-varor samt färger och glas, heminredningsartiklar, sport och cykel, blomster och trädgårdsvaror och sjukvårdsartiklar. Även försäljningen via postorder ökade i april jämfört med mars. Detta tyder på ett förändrat konsumtionsmönster under pandemin i samband med ökat hemarbete, mindre resande, ökad distansering, förbud mot att besöka närstående på vårdhem osv. Samtidigt ser vi kraftigt negativa effekter på försäljningen inom exempelvis varuhus och stormarknader och kraftiga tapp för beklädnadshandel, ur-, optiker och guldsmedsaffärer.

Jämfört med april förra året har detaljhandeln minskat för dagligvaruhandeln, med 2,6 procent, och sällanköpsvaruhandeln med 1,8 procent, kalenderkorrigerat. Tappet kan ändå ses som relativt måttligt mot bakgrund av att hushållen dragit upp sin konsumtion inom vissa områden i samband med pandemin. 

hushallen-drar-upp-sin-konsumtion.png

Jämfört med en rad andra länder har detaljhandeln i Sverige klarat sig betydligt bättre, se diagram nedan. I Sverige har handeln trots allt tillåtits att vara öppen under krisen, men i länder som närmast totalt stängt ned detaljhandeln i samband med Coronapandemin har försäljningen rasat dramatiskt. I Frankrike låg försäljningen inom detaljhandeln nära 40 procent lägre i april i år jämfört med april förra året. 

detaljhandeln-i-sverige-sticker-ut-under-pandemin.png

 

Ung arbetskraft har drabbats i första hand

Nya siffror över utvecklingen på arbetsmarknaden under april ger en tydligare bild av vilka grupper som drabbats i första hand av neddragningar respektive vilka grupper som hittills klarat sig relativt bättre till följd av Coronakrisen. I april drabbades främst ungdomar i åldrarna 15-24 år av att företag drog ned på antalet sysselsatta i samband med kraftigt minskad efterfrågan i spåren av krisen. Även åldersgruppen 25-34 år stod för en relativt stor andel av den minskade sysselsättningen i april. Hela gruppen mellan 15 och 34 år stod för 77 procent av den minskade sysselsättningen på 99 000 jobb jämfört med april förra året. Följaktligen klarade sig den äldre arbetskraften relativt bättre. 

Det kraftiga fallet i sysselsättningen är ännu inte lika djupt som under finanskrisen, men närmar sig, se diagram nedan. Då låg minskningen på som mest cirka 150 000 färre jobb i årstakt.

sveriges-sysselsattning-foranring.png

Särskilt den yngsta gruppen, mellan 15 och 24 år, lämnade arbetskraften i mars-april jämfört med motsvarande period förra året, sammantaget cirka 92 000 ungdomar. Vi utgår från att de blivit av med tillfälliga jobb inom branscher som drabbats hårdast av minskad efterfrågan, såsom hotell och restaurang, delar av detaljhandeln med flera. Vi utgår också från att en relativt stor andel av denna yngre åldersgrupp studerar och har tillfälliga anställningar vid sidan av studierna. Enligt AKU var cirka 40 procent studerande av dem som också räknats som sysselsatta i åldersgruppen 15-24 år i april.  

En ljuspunkt så här långt är att äldre arbetskraft, särskilt från 45 år och uppåt, i stort sett kunnat behålla sin sysselsättning då man kunnat gå ned i korttidspermittering och kraftigt minska antalet arbetade timmar. Särskilt inom hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster har antalet arbetade timmar minskat jämfört med april i fjol, med cirka 36 procent respektive 22 procent, se diagram nedan till vänster. Motsvarande nedgång inom industrin låg på cirka 11 procent, och enbart inom teknikindustrin på -14 procent. Minskningen var mindre inom byggverksamhet, transporter, jordbruk, skogsbruk och fiske samt utbildning. Information och kommunikation samt offentlig förvaltning gick mot strömmen och ökade antalet arbetade timmar jämfört med april förra året.

kraftig-nedgang-i-arbetade-timmar.png

Skillnaderna mellan vilka åldersgrupper som i första hand drabbats av neddragningar återspeglas också i förändringen i antal arbetslösa jämfört med motsvarande period förra året, se diagram nedan. Medan antalet arbetslösa i april ökade främst för gruppen mellan 15-34 år ökade antalet arbetslösa i betydligt mindre grad eller till och med minskade i de äldre åldersgrupperna, se diagram nedan. 

En mildrande omständighet för åldersgruppen 15-24 år är att en övervägande andel av de arbetslösa inom denna grupp normalt är heltidsstuderande. Under 2019 låg denna andel på 60 procent för denna åldersgrupp enligt AKU. En stor andel av ungdomarna som nu bidragit till den ökade arbetslösheten kan alltså samtidigt vara heltidsstuderande.

arbetslosheten-okar-framst-bland-15-34-aringar.png

För gruppen 45-64 år var arbetslösheten nära oförändrad i april jämfört med april förra året. Som andel av arbetskraften minskade den till och med för denna grupp, från redan relativt låga 5,3 procent i mars till 4,7 procent i april, säsongsrensat. Detta tyder på att företag försöker behålla äldre, kvalificerad arbetskraft som det blivit allt svårare att få tag på, särskilt under högkonjunktur. Korttidspermitteringar har underlättat för företag att behålla arbetskraft under åtminstone en begränsad period under krisen.  

Ovan nämnda siffror är hämtade från SCB:s Arbetskraftsundersökning som numera bygger på ett mindre urval och visar större variationer mellan månader, även om siffrorna säsongsrensats. Vi tar därför inte lika mycket fasta på månadssiffror som tidigare då urvalet var större. Under första kvartalet låg den totala arbetslösheten på 7,1 procent som andel av arbetskraften, säsongsrensat. Vi räknar i vår prognos från maj med en gradvis ökning mot cirka 11 procent i slutet av året. Även om arbetslösheten vänder ned något under nästa år räknar vi med att den kommer ligga något över 9 procent i genomsnitt liksom i år.