Vi räknar med att BNP kommer att falla under fjärde kvartalet, då industrins produktion väntas minska, tjänsteproduktionen bromsa in mer, varuexporten fortsätta att försvagas och maskininvesteringar trappas ned ytterligare. Även om BNP skulle vara oförändrad från tredje till fjärde kvartalet skulle årsförändringen bli 1,1 procent och ligga i närheten av vår prognos för 2019 på en procent. Utfallet för fjärde kvartalet kommer i slutet av februari 2020. Det mesta talar för att bilden av inbromsningen i svensk ekonomi som vi tecknade redan i november för ett år sedan står sig.
Vi har räknat med att hushållens konsumtion ökar i en långsammare takt i år än närmast föregående år. Konsumtionen ökade också svagare under tredje kvartalet i år jämfört med andra kvartalet. SCB påpekar att konsumtionstakten också var lägre än de senaste tio årens genomsnitt, 0,4 procent tredje kvartalet jämfört med genomsnittet på 0,6 procent. SCB:s månadsindikatorn för hushållens konsumtion har indikerat en högre takt för tredje kvartalet, men i den indikatorn ingår utländska besökares konsumtion, som ökade starkt under kvartalet. Enligt BNP-siffrorna ökade utländska besökares konsumtion i Sverige med 5,4 procent under tredje kvartalet säsongsrensat från föregående kvartal, vilket drog ned hushållens konsumtionstillväxt relativt mycket, med 0,4 procentenheter. Utländska besökares konsumtion skall inte ingå i hushållens konsumtion som del av Sveriges BNP. Däremot dyker intäkterna från utländska besökares konsumtion i Sverige upp som en del av tjänsteexporten.
Det var liksom föregående kvartal Sveriges nettoexport som bidrog i särklass starkast till Sveriges BNP-tillväxt under tredje kvartalet, med hela 1,3 procentenheter. Medan varuexporten fortsatte att försvagas var det särskilt vissa delar av tjänsteexporten som drog upp exporten totalt. Exporten av Forskning och Utveckling steg kraftigt, med 24 procent. Även exporten i form av uthyrning och leasing ökade relativt mycket, liksom föregående kvartal. Dessutom bidrog utländska besökares ökade konsumtion i Sverige till tjänsteexportens ökning. I kombination med en svagare utveckling för importen, bidrog nettoexporten mest till BNP-ökningen tredje kvartalet.
Övriga delar av BNP bidrog i betydligt mindre grad till BNP-tillväxten under tredje kvartalet. Fasta investeringar bidrog inte alls, offentlig konsumtion med endast 0,2 procentenheter och lagerförändringen drog i stället ned BNP-förändringen med 0,3 procentenheter, se diagram nedan.
BNP beräknas dels från användningssidan då konsumtion, investeringar och nettoexporten summeras. BNP beräknas också från produktionssidan, det vill säga då ekonomins samtliga sektorers produktion (förädlingsvärde) summeras till BNP. Under tredje kvartalet var det tjänsteproducenterna som förklarar så gott som hela produktionsökningen inom näringslivet. Varuproducenternas produktion stod nästan still mellan andra och tredje kvartalet, säsongsrensat. Produktionen inom gruv- samt byggindustrin minskade. Tillverkningsindustrins produktion steg knappt, med 0,1 procent. Inom tjänstesektorn var det framför allt parti- och detaljhandeln samt fastighetsverksamhet som drog upp tillväxten för hela tjänstesektorn. Däremot fortsatte årets kräftgång för de tunga företagstjänsterna, vars produktion fortsatte att falla för tredje kvartalet i rad. Denna typ av tjänsteproduktion, med dess stora betydelse för insatser till både export- och byggverksamhet, påverkas också av den betydligt svagare världsmarknadstillväxten under 2019.
De fasta bruttoinvesteringarna minskade sammantaget med 0,4 procent i årstakt säsongsrensat. Samtidigt ökade de med 0,5 procent jämfört med föregående kvartal. Det sistnämnda förklaras främst av ökade investeringar i transportmedel. Investeringarna i bostäder minskade med 3,6 procent i årstakt medan de ökade med 1,0 procent inom övriga byggnader och anläggningar. Bostadsinvesteringarna utvecklades därmed starkare än enligt vår tidigare bedömning medan anläggningsinvesteringarna utvecklades svagare. Bidraget till investeringarna sammantaget blir ändå ungefär detsamma. För industrin har investeringarna utvecklats svagt. Investeringsenkäten som också kom idag indikera fortsatt minskande investeringar under nästa år (i storleksordningen drygt 10 procent i löpande priser).
Sysselsättningstillväxten har bromsat in under loppet av 2019 och antalet arbetade timmar ökade något svagare än produktionstillväxten under tredje kvartalet. Därmed steg produktiviteten något i näringslivet, men mycket svagt, liksom tidigare. Med den fortsatt svaga BNP-tillväxt vi räknar med för nästa år, medan arbetade timmar bedöms öka i ännu lägre takt, kan produktivitetstillväxten väntas stiga mycket långsamt under nästa år.
