Denna vecka (under torsdagen) presenterade SCB uppdaterade och kraftigt reviderade uppgifter för arbetslöshet och sysselsättning. Bland annat har arbetslösheten reviderats upp för våren 2019 medan den har reviderats ner från juni och framåt. Arbetslösheten under september 2019 har t.ex. reviderats ner från 7,1 till 6,0 procent och i oktober var arbetslösheten 6,6 procent.
Stigande arbetslösheten 2020
Eftersom nu SCB presenterat statistik som förefaller vara relativt tillförlitlig kan vi presentera en mer genomarbetad bedömning för arbetslösheten t.o.m. 2020. Som utgångspunkt använder vi det hyfsat stabila sambandet mellan den årliga förändringen i arbetslösheten och BNP-tillväxten, den så kallade Okuns relation. Indata är våra prognoser för BNP-utvecklingen från senaste konjunkturrapporten, nämligen att Sveriges BNP kommer att växa med 1,0 procent såväl under 2019 som 2020. Vi räknar dessutom med att konjunkturen bottnar ur första halvåret 2020, varefter en viss återhämtning sker och BNP-tillväxten når en bit över två procent i årstakt mot slutet av nästa år (se bilden nedan till vänster).
Modellen indikerar att arbetslösheten kommer att fortsätta stiga successivt till 7,2 procent andra och tredje kvartalet 2020 (se bilden ovan till höger). Eftersom vår BNP-prognos för 2019-2020 ligger under Sveriges potentiella tillväxt, är det logiskt att arbetslösheten gradvis stiger. Vi räknar sedan med att arbetslösheten faller tillbaka något mot slutet av nästa år mot bakgrund av vår bedömning om en viss ekonomisk återhämtning. Vår prognos sammantaget är en arbetslöshet på 6,7 procent 2019 och 7,1 procent 2020.
Inflationen fortsatt långt under målet
Tack vare att det nu finns reviderade arbetslöshetsdata, kan vi även uppdatera våra modeller för att prognostisera inflationen. För detta använder vi en modell där inflationen (KPIF) beror på svensk arbetslöshet, valutakursen och oljepriserna. Den har väl förklarat inflationen det senaste decenniet (se figurer nedan). Vi antar för enkelhetens skull att kronan och oljepriserna ligger kvar på nuvarande nivå.
Modellen indikerar att inflationen stiger lite i slutet av 2019, till omkring 1,7 procent, för att sedan falla tillbaka till omkring 1,4 procent. Motsvarande modell för KPIFE (KPIF exklusive energi), indikerar att inflationen gradvis faller och stannar långt under 1,5 procent under merparten av perioden. Sammantaget indikerar modellen att inflationen biter sig fast en bra bit under riksbankens inflationsmål på 2 procent. Exkluderas energi så fjärmar sig inflationen från målet.
Avslutningsvis
Bästa gissningarna är således att arbetslösheten kommer att stiga signifikant om än inte dramatiskt det kommande året. Det mesta tyder dessutom på att inflationen kommer att avlägsna sig alltmer från 2-procentmålet under 2020. Mot denna bakgrund förefaller det inte helt logiskt att Riksbanken ska höja styrräntan inom kort för att sedan ligga kvar på noll procent under överskådlig framtid. Det är uppenbart att det enda rimliga argumentet för Riksbankens räntebana är att man är mycket angelägen att komma bort från minusräntan.
