Framåtblickande indikatorer ger inte heller någon signal om att botten är nära för den svenska industrikonjunkturen. Swedbanks inköpschefsindex för tillverkningsindustrin tangerar nästan bottennivån från november 2012 (bild ovan till höger). Dessutom kan vi notera att arbetsmarknaden inom tillverkningsindustrin nu snabbt försvagas enligt PMI, även om det är en bra bit kvar till tidigare bottennivåer.
Också Konjunkturinstitutets barometer för tillverkningsindustrin har rasat snabbt de senaste månaderna och har signalerat ett läge som är svagare än normalt under de senaste sex månaderna (se bilden nedan till vänster). I december föll indikatorn ytterligare och är därmed kvar på en låg nivå. Inte heller KI:s indikator indikerar därmed att botten är nådd för industrikonjunkturen. KI-barometern visar dessutom att orderläget för industrin försämrats kraftigt under loppet av 2019. Allt fler, och en övervägande andel, uppger att orderingången har minskat de senaste tre månaderna (bild nedan till höger).
Den snabbt försvagade situationen på arbetsmarknaden inom tillverkningsindustrin bekräftas också av KI-barometern. Arbetsmarknaden reagerar alltid med viss eftersläpning på svängningar i konjunkturen men industriföretagen har redan börjat dra ner på antalet anställda och anställningsplanerna antyder fortsatt minskande industrisysselsättning framöver (bild nedan till vänster).
Även internationellt har det inkommit data som visar på en fortsatt svag utveckling för tillverkningsindustrin, exempel på det är PMI för tillverkningsindustrin för euroområdet och i synnerhet PMI för Tyskland.
Allt tyder således på att svensk tillverkningsindustri kommer att gå igenom en svår period de kommande kvartalen. Men inte heller på längre sikt finns förutsättningar för en stark tillväxt. Snarare finns det risker som kan medföra en fortsatt mycket svag utveckling.
Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna
Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen
