– Företagen behöver vara med och påverka, och utbildningssystemet behöver bli bättre på att anpassa sig. Först då vi kan säkra den kompetens som krävs för framtida innovation och konkurrenskraft, säger Pia.
Kompetensfrågan är en av de mest avgörande för svenska teknikföretags konkurrenskraft, oavsett storlek på bolag.
– Frågar du företag, stora som små, vad som är viktigast för deras framtid så är svaret nästan alltid detsamma: kompetens.
Kompetensförsörjning är idag en strategisk tillväxtfråga för hela Sverige. I takt med acceleration av den gröna omställningen, den snabba teknikutvecklingen med AI i spetsen och globala värdekedjor som ritas om, ökar efterfrågan på teknisk spetskompetens.
– De stora samhällsfrågorna - från klimat till resiliens - hänger ihop med STEM-kompetens. Samtidigt är vi ett litet land. Då blir det avgörande att utbildningssystemet levererar rätt kompetens.
STEM står för Science (naturvetenskap), Technology (teknik), Engineering (ingenjörskonst) och Mathematics (matematik) och Pia är utöver vd på Teknikföretagen också ordförande i STEM-delegationen, en del av regeringens STEM-strategi.
Rätt kompetens är ingen quick-fix
Idag ser Pia en tydlig utmaning. Företagen vittnar om att de inte hittar den kompetens de behöver, samtidigt som för få unga väljer tekniska utbildningar. Bristen gäller både ingenjörer och kvalificerade yrkesarbetare.
– Utbildningssystemet möter inte fullt ut företagens behov. Det utbildas för få inom teknik och naturvetenskap, och strukturen är inte anpassad efter hur arbetsmarknaden ser ut, menar Pia.
Problemet är inte bara volym, utan också hur utbildningssystemet är designat. Tidiga val i skolan riskerar att stänga dörrar, och kopplingen mellan utbildning och arbetsliv är ofta svag. Samtidigt förändras kompetensbehoven i snabb takt. Det gör att livslångt lärande, vidareutbildning och omställning blir allt viktigare.
– Vi vet inte ens vilken teknik studenter möter när de tar examen. Det gör att reskill och upskill blir allt viktigare.
För att möta utvecklingen krävs ett samlat grepp. Teknikföretagen driver på för att utbildningssystemet ska ta bättre hänsyn till arbetsmarknadens behov, starkare samverkan mellan utbildning och näringsliv samt tydligare nationella mål för kompetens inom strategiskt viktiga områden.
– Även om vi ser resultat av vårt arbete är det ingen enkel match utan vi fortsätter nöta på, säger Pia och fortsätter:
– Det måste också löna sig att välja en STEM- utbildning. Den som väljer en STEM-utbildning och tar examen bör få studiestödet avskrivet och vi behöver skapa incitament för utbildningsanordnare att satsa på STEM.
Ett annat område, där just samverkan är central är praktik och arbetsplatsförlagt lärande. Intresset från företagen är stort, men strukturerna brister.
– Många företag vill ta emot praktikanter, men samordningen från kommuner och utbildningsamordnare är ofta otydlig och bristfällig. Här behövs bättre koordinering så att det blir enkelt att bidra.
Samverkan avgörande – Teknikcollege visar vägen
Pia Sandvik är nyvald ordförande för Teknikcollege, en långsiktig samverkansmodell där företag, arbetsgivarorganisationer, fackförbund, kommuner och utbildningsanordnare möts för att säkerställa att utbildningar är relevanta, moderna och håller hög kvalitet i takt med industrins behov.
– Teknikcollege är ett nav för att utveckla kvalitativa utbildningar på, framför allt, gymnasienivå. Genom att engagera sig som företag får man både inflytande i utbildningarnas innehåll och kontakt med många ungdomar som kanske är potentiella medarbetare om något eller några år, berättar Pia.
AB Sveriges kompetensförsörjning kan inte lösas av en enskild aktör och det räcker inte med punktinsatser, utan krävs ett system som hänger ihop hela vägen från skola till arbetsliv. Därför blir samverkansplattformar som Teknikcollege så viktiga.
– Det är företagen som vet bäst vilken kompetens man behöver idag och i morgon. Vill man ha utbildningar som matchar verkligheten behöver man ta plats och delta där besluten fattas och utbildningarna formas, avslutar Pia.