Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Artikel 27 sep 2021

Krafttag krävs för en ny energipolitik

Att Sveriges elnät är underdimensionerat är ett välkänt faktum, inte minst bland de industrier som tvingades stänga tillfälligt på grund av rekordhöga priser så sent som i vintras. Mindre kända är de konsekvenser ett för klent ledningsnät får på längre sikt, i form av oförutsägbar tillgång till energi och olika förutsättningar för företag, beroende på var i landet man befinner sig. En politik som verkar för ett utbyggt elnät och tryggad energitillgång gynnar Sveriges industriföretag och i förlängningen Sveriges konkurrenskraft som industrination.

– De 12 punkter som regeringen presenterade i slutet på mars är en bra början. De täcker in stora delar av de olika områden där åtgärder behöver vidtas för att möjliggöra elektrifieringen, det säger Klas Wåhlberg, VD på Teknikföretagen.

12-punktsprogrammet tar upp elproduktion, elnät och användarbehov. Inte minst tar det också upp påverkan på samhället. En viktig aspekt är att det på sikt inte bara handlar om utbyggnad av elnäten – även energiproduktionen behöver byggas ut. I en framtid där elen står för allt mer av energiförsörjningen kommer Sverige att behöva producera mer el för att kunna fortsätta hävda sig i konkurrensen.

Osäkerhet kyler av investeringsviljan

Idag ser energitillgången olika ut i olika delar av landet. Nedläggning av kärnkraftsreaktorer och kraftvärmeverk i söder, tillsammans med utbyggnad av vindkraften främst i norr har medfört att andelen av det som kallas variabel elproduktion har ökat, medan andelen planerbar energiproduktion (som kärnkraft) har minskat.

– Än så länge finns ett överskott av el i norra Sverige medan underskott råder i söder. Det blev tydligt inte minst i vintras när industrier stod still för att elpriset sköt i höjden.

Kraftöverföringen från norr till söder räcker inte till, vilket skapar obalans och osäkerhet. Den här oförutsägbarheten skapar oro bland Teknikföretagens medlemmar, vilka är företag inom teknikindustrin.

– En osäker situation för företag som inte kan lita på säker elleverans bidrar knappast till ökad investeringsvilja. Risken är snarare att innovationer och satsningar på ny teknik försenas eller kanske helt uteblir. I förlängningen hämmar det den svenska industrins utveckling och möjlighet att konkurrera på den tuffa internationella marknaden. Ytterst hotas också hundratusentals jobb, säger Klas Wåhlberg.

Vilket elsystem vill vi se i framtiden?

Sverige behöver alltså ett elsystem som kan tillgodose de ökande behoven av el – överallt. Och det är ytterst en politisk fråga.

– Transportsektorn och industrin måste kunna elektrifieras utan oro för att elen inte räcker till eller når dit där den behövs. Teknikindustrin måste kunna utveckla och expandera sina verksamheter och kunna lita på att de har stabil tillgång till fossilfri el till konkurrenskraftigt pris dygnets alla timmar – både idag och imorgon. Det är viktigt, inte minst med tanke på att el och teknik spelar en avgörande roll när det handlar om lösningen på klimatfrågan – vår tids stora ödesfråga. Därför krävs politiska beslut som sätter ramarna och ger långsiktighet, men också en lagstiftning som är teknikneutral, säger Klas Wåhlberg.

Politiska beslut behövs

Tekniken är en viktig del i detta, men det är framför allt en politisk fråga nu. Lagstiftning behöver ses över, incitament för smartare elanvändning behöver skapas. Kort sagt behöver politiken forma förutsättningarna för marknaden att komma med lösningar.

– Det behövs ett helhetsperspektiv för alla delar i elsystemet – både elnät och elproduktion.

Regeringen bör tillsätta en elsystemsamordnare som kan ta alla aspekter i beaktande för att nå de samhällsekonomiskt mest effektiva lösningarna, säger Klas Wåhlberg.

Efterlyses: en politik som vågar satsa oss ur krisen än en gång

Det krävs mod för att bli ledande. Och Sverige har genom historien visat både mod och handlingskraft som har tagit oss framåt. På 70-talet ville vi bli av med oljeberoendet och byggde kärnkraft – faktiskt mest kärnkraft per capita i världen. Det gav oss en stor fördel med god tillgång på el. Sverige banade också vägen för en framgångsrik IT-industri när det på 90-talet gjordes stora satsningar på hemdatorer. Samma sak kan hända nu – om vi får en politik som gynnar en fortsatt teknikutveckling som kan bidra till att lösa de utmaningar vi står inför.

– Det var en framsynt politik och modiga investeringar som gjordes då, utan att någon fullt ut kunde förutspå vilken samhällsekonomisk effekt det skulle få. Men det fanns en framtidstro på tekniken – låt oss anamma den tron även den här gången så kan vi vända också den här utmaningen till en möjlighet, avslutar Klas Wåhlberg.

Läs också

Mer på Teknikföretagen /Hur kan vi göra EU till världens mest konkurrenskraftiga region?/

Hur kan vi göra EU till världens mest konkurrenskraftiga region?

Mer på Teknikföretagen /Digitalisering, omställning och hållbarhet – men vem kan göra jobbet?/

Digitalisering, omställning och hållbarhet – men vem kan göra jobbet?

 

Val 22

Mer på Teknikföretagen /Val 22/

Val 22: Industripolitik för 2020-talet