Val 22

Digitalisering, omställning och hållbarhet – men vem kan göra jobbet?

Vi står inför en nödvändig transformation till ett hållbart samhälle – fordon ska gå på el, hemelektronik ska vara smart, de fossila bränslena ska bort. Sveriges teknikföretag har en viktig roll i detta. Det har också Sveriges utbildningspolitik, som borde vara inriktad på att förse företagen med rätt kompetens för att möta framtidens krav. Men så ser det inte alltid ut idag. Nu krävs kraftfulla åtgärder och en ny utbildningspolitik som ändrar på den saken.

Artikel

27 sep. 2021

Sakområde:

När robotar tar plats i produktionen behöver montörer bli operatörer. När maskiner och utrustning kopplas upp behöver de som arbetar i industrin bli programmerare.

– Politikens största utmaning kopplat till industrins omställning handlar idag inte om den nya tekniken som löser utmaningar vi förknippar med klimat och hållbarhet, det sköter företagen. I stället är den största utmaningen att utforma en utbildningspolitik som ser till att det svenska utbildningssystemet förser teknikindustrin med den kompetens som behövs för att hitta lösningarna på de globala problemen, säger Klas Wåhlberg, VD på Teknikföretagen.

Att lära om för livet

Förr utbildade man sig inom ett yrke som man behöll fram till att man gick i pension. Det gäller inte längre.

– Begrepp som livslångt lärande hörs allt oftare i den politiska debatten. Det handlar om ett annat synsätt på arbetet och arbetslivet, men också om konkreta politiska åtgärder för vidareutbildning och kompetensutveckling så att Sverige inte ska halka efter i en föränderlig omvärld, säger Klas Wåhlberg.

Dags för ett nytt kunskapslyft

Tack vare kunskap och vår långa tradition av samverkan har tidigare teknikskiften stärkt Sveriges konkurrenskraft. Nu är det dags igen, i stor skala.

– Bara i den svenska fordonsindustrin behöver 40 000 ingenjörer kompetensutveckling på högskolenivå fram till 2025. Ser man till samtliga delar av teknikindustrin, inte bara fordonssektorn, gäller det såväl arbetare som tjänstemän.

Kompetensskifte, en förutsättning för teknikskifte

Innan man kan lösa klimat- och hållbarhetsfrågorna måste man lösa frågan om kompetensförsörjning.

– Kompetensförsörjningen är en central del i företagens krav på en industripolitik för 2020-talet. Omställningens teknikskifte är omöjligt om vi inte samtidigt lägger en ny utbildningspolitisk grund för ett omfattande kompetensskifte, säger Klas Wåhlberg.

– Det handlar dels om vilka ämnen grundskolan fokuserar på, dels om hur vi utvecklar kompetensen hos de hundratusentals svenskar som är mitt i karriären. Men framför allt handlar det om att vi säkerställer att vi utbildar för de jobb vi har – och vill – ha i Sverige.

Kompetensutveckling – lika viktigt som grundutbildning

Klimatomställning, ny teknik och digitalisering ställer höga krav på företagen att hänga med och förändras snabbt. Men för att det ska bli möjligt krävs också att medarbetare mitt i yrkeslivet får nya kunskaper. Det kräver i sin tur ett utbildningspolitiskt systemskifte där kompetensutveckling tar plats som en ordinarie del av utbildningssystemet.

Men politiken för kompetensutveckling har hittills karaktäriserats av mindre projekt och kortsiktiga insatser.

– Nu behövs politisk handlingskraft för att fatta ett historiskt beslut som slår fast att kompetensutveckling av de som redan har ett jobb anses lika viktigt som grundutbildningen av de som ska ut i arbetslivet och börja jobba. Ska Sverige fortsätta att vara en kunskapsnation måste vi driva en utbildningspolitik som satsar på kunskap. Det är ganska självklart, avslutar Klas Wåhlberg.