Vartannat jobb i Dalarna i riskzonen
Industrin är en av de viktigaste ekonomiska drivkrafterna i Dalarna, och står direkt och indirekt för nästan hälften av alla jobb. Men en svagare världskonjunktur kombinerad med minskad orderingång och för höga kostnader kan hota jobben i länet, visar en ny rapport från Teknikföretagen.
- Den betydligt svagare världskonjunkturen som Teknikföretagen länge förutspått börjar nu bita, på Sveriges ekonomi i allmänhet, och på starka industrilän som Dalarna i synnerhet, säger Mats Kinnwall, chefekonom vid Teknikföretagen.
Industrin anställer direkt och indirekt drygt 27 000 personer i länet. Utöver det bidrar industrin till länets skatteintäkter med drygt 4 miljarder kronor. Det utgör nära 15 procent av kostnaderna för länets kommuner och landsting, vilket motsvarar omkring 5 600 jobb. Totalt står därmed industrin i Dalarna för nära 33 000 av länets cirka 70 000 helårsanställda, eller knappt hälften av alla jobb i länet.
Men industrijobben kan vara i farozonen om arbetskraftskostnaderna stiger snabbare än i de länder vi konkurrerar med, nu när världskonjunkturen viker och produktiviteten bromsar in. Arbetslösheten i Dalarna steg under andra kvartalet i år till 8,7 procent, att jämföra med 6,9 procent i genomsnitt för hela landet. Skillnaderna mellan kommunerna i länet är också betydande, på grund av olika näringslivsstruktur. Säter kommun hade till exempel endast 2,9 procent arbetslösa under förra året, medan Avesta hade 10,5 procent öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.
- Den kraftiga inbromsningen på industrins exportmarknader i år kommer med säkerhet att dra ner tillväxten i Dalarna och industrins behov av arbetskraft. säger Lena Hagman, ekonom vid Teknikföretagen och författare till rapporten.
Presskontakt
