EU-taxonomin är en del av EU:s gröna giv för klimatneutralitet år 2050 och omfattar sex miljömål; begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, förebyggande och kontroll av föroreningar, skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem, samt övergång till en cirkulär ekonomi. Det sistnämnda målet om cirkulär ekonomi handlar om att använda material effektivt med minskade uttag av ny råvara.
I mars 2022 släpptes de slutgiltiga rekommendationerna om förslag på aktiviteter för omställningen till en cirkulär ekonomi inom tillverkning, anläggningsarbeten, byggnader, restaurering och sanering, samt avlopp och avloppshantering. Svenska företag ligger generellt sett i framkant i klimat-och miljöarbetet jämfört med andra företag i Europa. Experter bedömer därför att EU-taxonomin kommer att gynna svenska företag eftersom ännu fler investerare kommer att få upp ögonen för svenska företag som ligger långt fram i omställningen till en mer hållbar ekonomi.
I dagsläget gäller lagkravet stora börsnoterade företag, men fler företag behöver vara uppmärksamma på EU-taxonomin. Framöver kommer med största sannolikhet betydligt fler företag omfattas av lagkravet. EU-taxonomin väntas dessutom ge ringar på vattnet längs värde- och investeringskedjan. Företag som inte berörs av lagkravet kan se EU-taxonomin som en affärsmöjlighet genom ökade möjligheter till finansiering för hållbarhetsnischade företag samt ökade möjligheter att positionera sig på den europeiska marknaden
Många branschrepresentanter menar att stora företag har lättare att ställa om, förstå och efterleva kriterierna eftersom de redan har krav på hållbarhetsrapportering. Det administrativa arbetet kring EU-taxonomin kan vara en utmaning, inte minst för mindre företag som väljer att rapportera. EU-taxonomin är inte alltid helt tydlig kring hur kriterierna ska tolkas, vad som ska inkluderas och vad som behöver dokumenteras. Lärdomar från företag som rapporterat för år 2021 visar att vad som krävs av olika företag varierar. Stora företag med mycket resurser vittnar också om att implementeringen av EU-taxonomin inför den första rapporteringen har varit mer krävande än förväntat.
I februari 2022 publicerade arbetsgruppen för den sociala taxonomin ett slutligt underlag till EU-kommissionen. Grundbultarna till den sociala delen av EU-taxonomin består av tre huvudområden: anständiga arbeten, adekvat levnadsstandard och hållbara samhällen. Inom vart och ett av de tre övergripande områdena finns en rad underområden som anses kunna ge betydande bidrag till social utveckling. Social hållbarhet är viktigt för svenska företag men det finns en oro för ökad administrativ börda och dubbelreglering.
