Mild ökning av arbetslösheten

Drygt 30 000 fler blev sysselsatta i maj jämfört med april. Enligt den icke säsongsrensade statistiken blev det en uppgång i antalet sysselsatta. Den månadsvisa statistiken är dock volatil och det presenterade resultatet ska därför tas med en nypa salt.

Den höga sysselsättningsgraden börjar avta och historisk tillbakablick

Utvecklingen av antalet sysselsatta på lite längre sikt visar att det skett en tydlig återhämtning efter pandemin men att uppgången har mattats av under senvåren. Förhållandet mellan antalet personer som ingår i arbetskraften och antalet personer som är sysselsatta har följt varandra väl sedan i början av millennieskiftet, vilket även innebär att arbetslösheten under de senaste drygt 20 åren har legat relativt stabilt.[1] Detta stämmer, förutom ett par undantag.

Det första undantaget skedde från våren 2008 till hösten 2009. Undantaget började drygt ett halvår efter det att Riksbanken hade börjat detektera de första tecknen på problem på de internationella finansmarknaderna och slutade i samband med att de värsta svallvågorna efter finanskrisen hade lagt sig.[2] I början av perioden, strax innan det blåfärgade området, steg sysselsättningen och andelen personer som befann sig i sysselsättning som andelen av arbetskraften var den högsta på länge. Detta ändrades dock tvärt hösten 2008, samtidigt som finanskrisen började på allvar, och sysselsättningen sjönk, vilket innebär att arbetslösheten steg.

Nästa undantag påbörjades vårvintern 2020 och varade drygt ett år, till våren 2021, se det rosamarkerade fältet i det högra diagrammet nedan. Där skedde ett något mindre undantag men som samma mönster som tidigare – när pandemin och restriktionerna tog sitt grepp om Sverige sjönk sysselsättningen, vilket även innebär att arbetslösheten steg.

Arbetslösheten är fortsatt låg men stiger något

Andelen personer som är arbetslösa ökade något jämfört med april och enligt AKU var 7,2 procent av arbetskraften arbetslösa i maj, säsongsrensat, vilket innebär en mindre uppgång. Samtidigt som arbetslösheten ökar något börjar orosmolnen ansamlas på arbetsmarknadshimlen. Antalet varsel har varit relativt låga under en längre period för att öka något under den tidiga våren. Sedan dess har antalet varsel legat relativt oförändrat ett par månader för att öka något i maj.

Andelen personer i arbetskraft i förhållande till den arbetsföra befolkningen[3] har ökat succesivt sedan millennieskiftet, vilket är positivt. Idag befinner sig drygt 75 procent av befolkningen i arbetskraften, till skillnad från tidigt 2000-tal då samma siffra var drygt 70 procent.

Arbetslösheten väntas dock öka under året samt nästkommande år. Näringslivet rapporterar lägre efterfrågeförväntningar, vilket minskar benägenheten att nyanställa. Det är dock stor kompetensbrist inom flera områden, såväl inom kunskapsintensiva branscher som inom branscher som kräver en lägre utbildning. Det, i kombination med att kapacitetsutnyttjandet inte har återhämtat sig efter de nivåerna som observerades under pandemin, kan förklara varför företagen väljer att behålla personal i större utsträckning än tidigare. Att arbetslösheten förväntas stiga är inte är förvånande med tanke på det svåra ekonomiska läget som Sverige befinner sig i. Det starka sambandet mellan BNP-tillväxt och tillväxten i sysselsättningen är tydligt, se figur nedan till höger.

Arbetsmarknadens framtid skiljer sig dock beroende på vilken bransch samt vilken region som analyseras. Norra Sverige har en något starkare arbetsmarknad jämfört med de södra delarna. Sett till branschuppdelningen visar Arbetsförmedlingens efterfrågeindikator att industri-branschen samt informations- och kommunikations-branschen ser något ljusare på behovet av ny arbetskraft. Detta gäller inte för vare sig byggindustrin eller skogs- och jordbruksbranschen som påverkas negativt av det ekonomiska läget och därmed inte ser samma behov av nyrekrytering.