Konjunkturrapport november 2026
Det senaste halvåret har global ekonomi utmanats av att konflikten i Mellanöstern blivit mer långdragen än väntat och av att energipriserna har förblivit höga. Trots detta har världsekonomin varit mer motståndskraftig än väntat under 2026. Global BNP bedöms öka med drygt 3 procent både 2026 och 2027, understödd av AI-investeringar samt satsningar på försvar och infrastruktur.
Ladda ner rapporten
Investeringarna drivs till stor del av strukturella förändringar och geopolitiska faktorer. Tillsammans med stora offentliga underskott bidrar de till ett högt tryck på kapitalmarknaderna och högre marknadsräntor. Höga energi- och råvarupriser bidrar genom ett ökat inflationstryck också till högre räntor. Företagens investeringar som har en tydligare koppling till konjunkturen dämpas av det högre ränteläget. Samtidigt innebär Kinas snabbt växande konkurrenskraft ett allt större hinder för tillväxten i Europa och Sverige.
Konkurrensen har blivit så omfattande att den håller tillbaka en del av den tillväxt som annars brukar följa efter ett svagt konjunkturläge. Krigen i Ukraina och Mellanöstern samt ökade handelshinder bidrar därutöver till den ekonomiska osäkerheten. Utvecklingen skiljer sig mellan olika delar av världen. USA:s tillväxt drivs av AI-relaterade investeringar och konsumtion, men mattas av till 2,3 procent 2026 och 2,0 procent 2027. Euroområdet växer med 1,0 respektive 1,3 procent med stöd från försvars- och infrastrukturinvesteringar, särskilt i Tyskland. I Kina hålls tillväxten uppe av export och dess högteknologiska industri, medan svag konsumtion och bostadsmarknad tynger den inhemska efterfrågan. BNP ökar med 4,5 respektive 4,3 procent. I Norden växer Danmark starkast, Finland återhämtar sig och Norge hålls tillbaka av höga räntor och minskade oljeinvesteringar.
Svensk ekonomi är snart ute ur lågkonjunkturen. BNP bedöms växa med 3,0 procent 2026 och 2,5 procent 2027. Finanspolitiska stöd och tidigare räntesänkningar har förbättrat köpkraften och stärkt hushållens konsumtion. Investeringar i försvar, datacenter och infrastruktur bidrar också till återhämtningen. Exporten ökar med 4,1 respektive 3,1 procent. Under 2027 dämpas tillväxten av högre inflation och räntor samt en mindre stimulerande finanspolitik. Bostadsbyggandet återhämtas endast försiktigt.
Industrins återhämtning är ojämn men tydlig och dess samlade förädlingsvärde väntas öka med 4,9 procent 2026 och 3,4 procent 2027. Teknikindustrin växer med 5,6 respektive 4,7 procent, med stöd av försvar, elektrifiering, elnät och elektronik. Maskinindustrins återhämtning fortsätter, medan personbilstillverkningen inte växer när konkurrensen från Kina tilltar. Basindustrins förädlingsvärde ökar med omkring 4,8 respektive 2,8 procent från låga nivåer. Skogsindustrin är fortsatt pressad av svag efterfrågan, överkapacitet och höga råvarukostnader. Tjänstesektorn gynnas av ökad konsumtion och industriefterfrågan, men växer långsammare än industrin.
Arbetsmarknaden förbättras med eftersläpning. Många företag har hittills kunnat öka produktionen med befintlig personal, men rekryteringsbehoven väntas tillta under 2027. Arbetslösheten förblir förhöjd. AI bedöms ännu ha begränsad effekt på den totala sysselsättningen, även om kompetensbehoven förändras. Den svenska inflationen hålls tillfälligt nere av skatte- och prissänkningar och upp av stigande energipriser. KPIF-inflationen bedöms bli 1,3 procent 2026 och 2,3 procent 2027. Riksbanken väntas höja styrräntan till 2,5 procent under 2027. En mer utdragen energiprisuppgång, skärpta handelskonflikter, skuldproblem eller svag avkastning på AI-investeringar kan försvaga återhämtningen i Sverige.
