- Ekonomisk analys
- 01 okt. 2026
- Sakområde:
- Konjunkturbarometerns barometerindikator uppgick till 107,1 i september, vilket innebär ett starkare stämningsläge i svensk ekonomi än normalt. Indikatorn har förbättrats fem månader i rad.
- Framför allt stärktes konfidensindikatorn för hushåll tydligt, till den högsta nivån sedan december 2021 (se diagram 1). För första gången sedan november 2024 är stämningsläget nu tillbaka på normalläge.
- Även näringslivets konfidensindikator förbättrades, drivet av byggverksamhet och tjänstesektorn (se diagram 2). Indikatorn för handeln backade något från en hög nivå. Stämningsläget inom tillverkningsindustrin fortsätter också att vara tydligt mer positivt än normalt, men var i princip oförändrat jämfört med augusti.
- Indikatorn för anställningsplaner inom näringslivet förbättrades, framför allt i byggsektorn, och nådde den högsta nivån sedan 2022. Anställningsplanerna är nu positiva i samtliga sektorer och tyder på en ökad sysselsättning i näringslivet de kommande månaderna.
- Prisplanerna visar att andelen företag som planerar att höja sina priser är fortsatt högre än normalt i samtliga sektorer.
- Bilden av ett starkt stämningsläge i industrin bekräftas av den mindre undersökningen bland inköpschefer i industrin (PMI).

Läget i tillverkningsindustrin fortsatt positivt
Tillverkningsindustrin fortsätter att uppvisa ett starkare stämningsläge än normalt även om konfidensindikatorn vek ned marginellt i september. Tittar man på de bakomliggande delarna så stärktes företagens produktionsplaner tydligt, samtidigt som fler företag bedömde färdigvarulagren som för stora. Företagen rapporterar att produktionen och orderingången från både hemma- och exportmarknaden har ökat de senaste tre månaderna i större utsträckning än normalt. Det samlade orderstocksomdömet var också mer positivt än normalt, medan exportorderstocksomdömet ligger omkring sitt historiska genomsnitt.


Anställningsplanerna har fortsatt att stärkas till sitt starkaste sedan våren 2023 och pekar på en ökning av personalstyrkan inom tillverkningsindustrin framöver. Bland teknikindustrins delbranscher är företag inom metallvaror, elapparatur och andra transportmedel tydligt positiva, medan läget i metallindustrin är mer pessimistiskt. Konfidensindikatorn för fordonsindustrin föll tillbaka tydligt i september, mycket på grund av ett försämrat orderomdöme.
Bred uppgång i PMI för industrin
Inköpschefsindex (PMI) för industrin september bekräftar bilden i barometern av ett tydligt positivt stämningsläge inom industrin. PMI steg till 58,1, vilket är den högsta nivån på tre månader och för femtonde månaden i rad ligger index över sitt historiska genomsnitt. Uppgången var bred, men det var en ökning i orderingång som gav det största positiva bidraget. Även längre leveranstider och högre produktion bidrog, medan sysselsättningsindex drog ned (det är dock fortfarande klart över 50).
Produktionsplanerna inom svensk industri stärktes markant och ligger långt över sitt historiska genomsnitt. Sannolikt speglar detta en ökad orderingång som nämndes tidigare och växande orderstockar. Utvecklingen går hand i hand med ljusare signalerna i omvärlden (se nyhetsartikeln här). Även PMI tyder på ett ökat kostnadstryck inom industrin. Index för rå- och insatsvarupriser fortsatte stiga i september, bland annat för koppar, elektronikkomponenter, transporter, stål och energi.

Vad betyder detta för svensk teknikindustri?
Konjunkturbarometern och PMI stärker bilden av en fortsatt god tillväxt i svensk ekonomi och att även arbetsmarknaden nu ser ut att förbättras på bred front. Det är en signifikant milstolpe att konsumentförtroendet är tillbaka på normala nivåer igen. För teknikindustrin pekar mycket på högre efterfrågan framöver, även från den tidigare krisande byggsektorn. Detta gäller både efterfrågan från omvärlden och inhemskt. Samtidigt stärks bilden av ett högre kommande inflationstryck, både i de högre producentpriserna som vi sett (se tidigare artikel Uppgången i producentpriserna fortsätter) och i barometerns höga prisplaner. Framöver får vi se hur detta och signaler om räntehöjningar slår på sentimentet bland hushåll och företag.
Diagrambilaga




