- Ekonomisk analys
- 07 okt. 2026
- Sakområde:
- Den preliminära inflationstakten var enligt KPI med fast ränta (KPIF) 1,5 procent i september, en tydlig uppgång från 0,7 procent i augusti. Samtidigt var ökningen förväntad, både av Riksbanken och marknaden.
- Månadsförändringen för KPIF från augusti till september landade på 0,9 procent.
- Den preliminära inflationstakten enligt KPI med fast ränta och exklusive energi (KPIF-XE) var 0,5 procent för september. Det var oförändrat jämfört med föregående månad. Alltså bidrog energipriserna kraftigt till uppgången i KPIF. Månadstakten för KPIF-XE från augusti till september var 0,1 procent.
- Den preliminära inflationstakten enligt KPI var 1,1 procent för september, en uppgång från 0,3 procent i augusti.
- Det var framför allt produktgruppen Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen (där alltså energipriser ingår) som bidrog till inflationsuppgången i september. Priserna ökade med 4,8 procent i årstakt och bidrog med 1,3 procentenheter till KPI-inflationen i september.
- Samtidigt dämpade livsmedelspriserna inflationsuppgången med 0,9 procentenheter i september, då de var 6,6 procent lägre jämfört med samma månad föregående år.
Teknikföretagens sammanfattande slutsatser
Dagens preliminära KPIF-utfall var en tydlig uppgång från föregående månad, samtidigt var detta helt enligt Riksbankens senaste prognos från september (se diagram 1). Det var också i linje med marknadens förväntningar enligt Infronts sammanställning. Samtidigt överraskade kärninflationen (KPIF-XE) något på nedsidan då Riksbanken hade en uppgång till 0,7 procent för september i sin prognos men det preliminära utfallet låg oförändrat på 0,5 procent (se diagam 2).
Det är fortsatt så att tillfälliga finanspolitiska åtgärder, som lägre skatt på drivmedel och livsmedel, håller tillbaka den uppmätta inflationen. Riksbankens bedömning är att KPIF-inflationen är ungefär 1,5 procentenheter lägre de närmaste månaderna än vad den skulle varit utan dessa tillfälliga skatteförändringar.
Energipriserna väntas vara den främsta faktorn till att inflationen stiger under resten av året. Det kommer bli ett ytterligare tryck uppåt på inflationen i början på nästa år, när flera av de subventioner som idag håller nere inflationen förväntas försvinna. Terminsprissättningen på energimarknaden tyder på att energipriserna faller tillbaka under slutet av 2027 vilket gör att Riksbankens inflationsprognoser för KPIF och KPI ändå faller tydligt mot årsskiftet 2027/2028.
Enligt Riksbankens räntebana kommer de att inleda med minst en räntehöjning innan årsskiftet. Räntebanan indikerar höjningar om sammanlagt 0,75 procentenheter (3 räntehöjningar) fram till slutet av 2027. Den senaste tidens inflationsutveckling innebär att vi reviderar upp vår syn på räntepolitiken något. Vi kommer att analysera detta djupare i samband med vår kommande konjunkturprognos, som publiceras i november.
