Kontakta oss Kurser och seminarier Val 22 Webbshop In English
Ekonomisk analys 29 apr 2022

Bakslag för svensk ekonomi

Sveriges BNP vände upp i mars, efter att ha fallit två månader i rad med sammantaget 1,2 procent från nivån i december. BNP-indikatorn för hela första kvartalet visar härmed preliminärt en nedgång för Sveriges BNP med 0,4 procent från föregående kvartal, säsongsrensat. Jämfört med första kvartalet förra året låg nivån på BNP 3 procent högre första kvartalet i år, se diagram nedan.

Foto: Shutterstock och Eva Lindblad
Foto: Shutterstock och Eva Lindblad

BNP-indikatorn baseras på ett begränsat statistiskt underlag. Det ordinarie utfallet för första kvartalet publiceras först den 30 maj, men indikatorn tyder på att även det mer definitiva utfallet kommer visa att BNP föll i början på året.

Det begränsade sifferunderlaget för BNP-indikatorn gör att SCB inte redovisar vilka delar av BNP som bidrog till nedgången första kvartalet. Vi kan ändå resonera kring vad som kan ha bidragit. BNP-minskningen i januari-februari förklaras sannolikt i relativt hög grad av att hushållens konsumtion bromsade i samband med ökad smittspridning av covid-19 och återinförda restriktioner i början på året. Efter att de avskaffats den 9 februari märktes en viss återhämtning inom tjänstekonsumtion, men hushållens konfidensindikator rasade i mars mot bakgrund av att de förväntade en ännu högre inflation framåt och dessutom stigande bolåneräntor, se diagram nedan. Efter att ha legat relativt stabilt under en längre period från 2018 började hushållens inflationsförväntningar ta fart redan i augusti förra året. I mars i år tog de därutöver ett rejält kliv uppåt.

Trendbrottet i hushållens uppfattning om utsikterna för sin egen ekonomi ett år framåt kan ha hållit tillbaka deras konsumtion redan i mars. Ännu saknas data för hushållens konsumtion den månaden, men det finns siffror över detaljhandelns försäljning som visar en svag ökning från februari till mars på 0,2 procent. Sällanköpsvaruhandeln minskade med 0,5 procent medan dagligvaruhandeln exklusive Systembolaget ökade med 0,3 procent, säsongsrensat.

sveriges-bnp-foll-i-borjan-pa-2022-hushallens-konfidensindikator-har-dykt-till-djupet.png

Enligt BNP-indikatorn steg ändå BNP med 1 procent i mars från föregående månad, vilket mildrade BNP-fallet mellan fjärde och första kvartalet. Möjligen bidrog en viss återhämtning av tjänstekonsumtionen till ökningen i mars. Ytterligare en möjlig förklaring till BNP-uppgången i mars kan vara att importen av varor då föll medan varuexporten ökade något. Nettoexporten kan alltså ha bidragit positivt till BNP-förändringen i mars.

Det betyder inte att exportvolymen fick ett starkt uppsving. Än så länge finns utrikeshandeln mätt endast i löpande priser för mars, men vi kan göra en grov uppskattning av exporten räknad i fasta priser eftersom vi fått uppgifter på export- respektive importpriser för mars i producentledet.

I löpande priser steg varuexporten med 27 procent i årstakt i mars, men denna höga siffra förklaras nästan helt av att exportpriserna steg nästan lika kraftigt. För industrivaror steg exportpriserna med drygt 24 procent, vilket talar för att exportvolymen steg med cirka 2 procent i årstakt. Varuimporten steg med motsvarande 26 procent i löpande priser medan importpriserna för industrivaror steg med nära 31 procent. Det tyder på en nedgång i importvolymen med cirka 5 procent i årstakt. Eftersom vi saknar säsongsrensade månadssiffror i fasta priser gör vi ingen uppskattning av utrikeshandelns utveckling mellan februari och mars, men den positivare utvecklingen för exporten i årstakt jämfört med importen kan indikera att exportnettot bidrog till att fallet i BNP inte blev djupare första kvartalet i år.

En ordentlig genomgång av vad som kan väntas påverka Sveriges BNP under resten av året och nästa år kommer presenteras i vår kommande konjunkturbedömning den 11 maj.