Dagens Nyheter uppmärksammar i en artikel förekomsten av industrispionage från främmande makt kopplat till svenska lärosäten. Artikeln belyser hur Sveriges ledande position inom spetsteknologi gjort att intresset ökat från andra länder att ta genvägar i sin egen ekonomiska eller tekniska utveckling. Områden som är särskilt utsatta är bland annat energiteknik, farkostteknik och informations- och kommunikationsteknik.
Teknikföretagen och Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), de två organisationer som organiserar industrin med civila respektive säkerhetsmässiga tillämpningar, kan med anledning av artikeln konstatera att det statsunderstödda industrispionaget har växt dramatiskt de senaste tio åren, i synnerhet cyberspionage mot företag, myndigheter, forsknings- och utbildningsinstitutioner. Omfattningen och utvecklingen är illavarslande.
- Ett flertal länder har strategiskt fokus på högteknologi och infrastruktur vilket inkluderar statsunderstödda planer på att ta genvägar i sin industriella och militära utveckling. Det är viktigt att notera att den militära och civila integrationen av spjutspetsteknologi numera är ett genomgående tema som måste kunna hanteras, konstateras Robert Limmergård, generalsekreterare vid SOFF.
Om verksamheten inte bedöms vara säkerhetskänslig ställs dock inga krav på bakgrundskontroller, vilket till exempel innebär att forskare eller studenter som verkar vid svenska universitet inte nödvändigtvis kontrolleras. Detta får bland annat till följd att Sverige utbildar militär personal, utan att veta om det, vilket uppmärksammas i Dagens Nyheter idag.
- Det är bekymmersamt att svenska lärosäten, enligt Säkerhetspolisens utsago, blivit en godisbutik för industrispionage. Detta utgör en påtaglig risk för underrättelseinhämtning och stöld av teknologi, forskning och utveckling, särskilt i de fall industrin samarbetar med lärosätena. Industrispionage riskerar skada förtroendet för våra viktiga universitet, vilket är till nackdel för konkurrenskraften, säger Patrik Sandgren, ansvarig för digitalisering på Teknikföretagen.
En särskild utmaning vad gäller forskningssamarbeten är att innovationsverksamhet och banbrytande forskning fordrar öppenheten. Teknikföretagen och SOFF kan dock konstatera att öppenhet som kringgärdar verksamheten på lärosäten och institut tenderar att missbrukas, inte sällan under falska förespeglingar och med civil forskarstatus som täckmantel. För svenskt vidkommande försämras läget ytterligare av att forsknings- och innovationsmiljöerna är självständiga aktörer som sätter upp sina egna regler och system. Kontroller av vilka som är aktiva i miljöerna, vilka intressen de representerar och vad de har tillgång till är därför ofta begränsad, fragmenterad och slumpmässig.
Teknikföretagen och SOFF oroas också över att staten har otillräckliga resurser och verktyg för att identifiera vilka åtgärder inom prevention, tillsyn och brottsutredning som krävs för att möta den nya hotbilden och därför behöver tillsynsuppdraget hos berörda myndigheter förstärkas.
För att minska risken för skador uppmanar Teknikföretagen och SOFF lärosäten och institut att vid internationella samarbeten och forskningsprojekt som involverar industrin rutinmässigt:
- Genomföra säkerhetsskyddsanalys för att bedöma om verksamheten är säkerhetskänslig
- Granska ingående parter (”due diligence”)
- Kommunicera riktlinjer och arbetsrutiner för att undvika otillbörlig påverkan
Läs mer
Komplett vägledning för att motverka företagsspionage vid forskningssamarbeten
