Om EU-domstolen, när den ska döma i frågan, kommer till samma slutsats kommer det innebära att standardiseringsorganisationerna inte längre kan ta betalt för harmoniserade standarder.
- Beslutet är olyckligt men logiskt givet hur EU-domstolen tidigare har resonerat om harmoniserade standarders status, säger My Bergdahl ansvarig för standardisering på Teknikföretagen.
Redan år 2016 kom nämligen EU-domstolen med en dom i det så kallade James Elliott-fallet där man konstaterade att ”harmoniserade standarder är en del av EU-lagstiftningen”. Domen blev mycket uppmärksammad och är en bidragande orsak till att EU-kommissionen i februari 2022 presenterade en ny standardiseringsstrategi för EU. I strategin betonades standardiseringens roll för funktionen av den inre marknaden och bland annat beskrevs behovet av att underlätta för små och medelstora företag att få tillgång till standarder.
Härifrån och till midsommaraftons utlåtande är steget heller inte långt. Det finns ingen generell skyldighet att följa en standard. Men om en tillverkare väljer att följa en harmoniserad standard för en produkt eller tjänst så presumeras den uppfylla de underliggande krav som EU-rätten ställer. Detta är också grunden till att generaladvokaten anser att en harmoniserad standard de facto ger samma effekt som en tvingande regel.
- Nu får vi vänta och se om domarna i EU-domstolen kommer till samma slutsats, det tror jag att det finns stor anledning att förvänta sig. I så fall kommer vi ha en tid framför oss när europeiska standardiseringsorganisationer som CEN och CENELEC, men också svenska organisationer som SIS och SEK, måste se över sina affärsmodeller och anpassa dem efter dessa nya förutsättningar, avslutar My.
Generaladvokatens avgörande hittar du här: According to Advocate General Medina European Harmonised Technical Standards must be freely available without charge because of their particular legal nature as acts that form part of EU law (europa.eu)
