Att kunna attrahera och anställa kompetens från andra länder är extra viktigt för företag som söker nischade spetskompetenser, för de som rekryterar till bristyrken och för att underlätta näringslivets internationalisering. Dagens regelverk för arbetskraftsinvandring är dock svårbegripligt och oförutsägbart, vilket sprider en osäkerhet kring förutsättningarna för att rekrytera internationell kompetens.
Som debattörerna skriver är problematiken inte begränsad till storstäderna utan det är en nationell angelägenhet. Detta kan vi också se genom vår certifiering hos Migrationsverket där vi ansöker om arbetstillstånd på medlemsföretags vägnar. Företagen som söker är verkligen spridda över hela landet.
Därför är förslaget om en nationell talangstrategi välkommet och som vi ser det som ett steg i rätt riktning mot att stärka industrins konkurrenskraft. Vi hoppas att fler politiska partier inser vikten av ett samlat grepp.
Något som också måste ingå i en nationell talangstrategi är den högre utbildningen och Sveriges förmåga att attrahera och etablera internationella studenter. Idag är det endast 20 procent av inresande studenter och doktorander som stannar och arbetar i Sverige efter avslutade studier. Det är något lägre än i jämförbara OECD-länder. Även forskare och doktorander drabbas av snårigt regelverk och långa handläggningstider. Här ser vi att det finns flera områden på lärosätena som man kan satsa på, bland annat jobba för mer arbetslivsanknytning och karriärrådgivning för internationella studenter, språkundervisning och stipendiesystemet. Och förstås ett utbildningsystem av hög kvalitet som gör att talanger vill komma hit.