Ekonomisk fördjupning: Skuldens pris
Offentliga skulder har vuxit sig stora i många länder, samtidigt som räntorna har stigit från de historiskt låga nivåerna före pandemin. Det gör skulderna allt dyrare att bära och minskar utrymmet för andra offentliga utgifter. Om svag tillväxt och stora budgetunderskott består kan flera länder ställas inför svåra ekonomiska och politiska avvägningar. I värsta fall kan ett minskat förtroende på finansmarknaden utlösa en självförstärkande utveckling med stigande räntor och försämrade offentliga finanser. En sådan utveckling skulle kunna få betydande konsekvenser även för svensk ekonomi.
Ladda ner rapporten
Många länder har i dag höga offentliga skulder och betydande budgetunderskott. Samtidigt har marknadsräntorna stigit, vilket gradvis ökar kostnaden för att finansiera den befintliga skulden. Under lång tid har en nominell BNP-tillväxt som överstigit den genomsnittliga räntan bidragit till att hålla tillbaka skuldkvoterna. När skulderna är stora och de primära budgetunderskotten består blir de offentliga finanserna dock allt känsligare för förändringar i räntor och tillväxt.
Det finns ingen enskild nivå på skuldkvoten som avgör när en offentlig skuld blir ohållbar. Avgörande är bland annat hur räntan förhåller sig till tillväxten och hur stora budgetförändringar som krävs för att stabilisera skulden. Om marknaden börjar tvivla på att ett land kan eller vill genomföra nödvändiga åtgärder kan riskpremierna stiga snabbt. Högre räntor försämrar då de offentliga finanserna ytterligare och kan förstärka en redan negativ utveckling.
För högt skuldsatta länder kan det bli nödvändigt att minska utgifter, höja skatter eller på annat direkt sätt förbättra det primära budgetsaldot. Sådana åtgärder kan samtidigt dämpa den ekonomiska aktiviteten och tränga undan investeringar. Högre tillväxt är därför en viktig del av lösningen, även om den sällan kan lösa skuldproblemen på egen hand.
En omfattande skuldkris i Europa skulle kunna påverka Sverige genom svagare exportefterfrågan, högre finansieringskostnader och försämrade villkor för investeringar och konsumtion. En skuldkris ska dock inte likställas med finansiell kollaps. Men erfarenheterna från eurokrisen visar att förändringar i marknadens förtroende kan få stora konsekvenser. Att skapa förutsättningar för högre tillväxt och stärka de offentliga finanserna hänger i högsta grad ihop.
