- Ekonomisk analys
- 02 juli 2026
- Sakområde:
Positiva tongångar i svensk industri
De två mest använda indikatorerna för stämningsläget i svensk ekonomi, inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturbarometern, tyder båda på tillväxt och ett positivt sentiment inom industrin i Sverige (se diagram 1). Senaste insamlingen för juni genomfördes för barometern före avsiktsförklaringen mellan Iran och USA och delvis före för PMI. Ändock förbättrades båda måtten tydligt. PMI-index visade på en stigande orderingång och fortsatt expansiva produktionsplaner. Barometerns konfidensindikator för tillverkningsindustrin steg till sin högsta nivå sedan december 2022. Samtliga delar av indikatorn förbättrades, men det var framförallt företagens syn på färdigvarulager som bidrog till uppgången. Båda undersökningarna sänder dock varningssignaler om ett ökat kostnadstryck med stigande insatsvarupriser och prisplaner, samt ansträngda leveranskedjor.
Diagram 1. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin och PMI industrin
Pressad tysk teknikindustri
Stora delar av svensk teknikindustri visar för närvarande styrka. Konfidensindikatorer enligt Konjunkturbarometern ligger nära eller över 100 för de flesta delbranscher[1] och är mer positiva än motsvarande branscher i Tyskland (se diagrambilaga). Det är en ganska anmärkningsvärd divergens mot bakgrund av att Sverige och Tyskland i stor utsträckning delar exportmarknader och har djupt sammanflätade värdekedjor.
Att läget ser relativt sämre ut i Tyskland handlar delvis om att de under de senaste åren har avtalat om höga löneökningar, inte fått stöd av en rörlig växelkurs som kunnat reagera på landsspecifika förhållanden, och att den europeiska centralbanken inte kunnat sänka räntan i samma takt som i Sverige.
En lärdom från åren efter pandemin
Det är värt att stanna upp vid vad som hände i tysk industri under åren efter pandemin. Med inflation som ökade snabbt och mycket, och ett arbetsmarknadsläge präglat av brist på arbetskraft, slöt tyska parter avtal med löneökningar som låg klart över vad produktivitetsutvecklingen motiverade. Enligt Eurostat ökade arbetskostnaderna per timme i tysk tillverkningsindustri med nästan 5 procent i genomsnitt under åren 2022-2024. Samtidigt drabbades tyska företag av stigande energipriser, vikande efterfrågan och skärpt konkurrens från Asien.
En svensk exportör kan, när kostnadsnivån stiger, på sikt få en viss buffert genom att kronan försvagas. För ett land inom eurozonen är kopplingen mellan inhemska förhållanden och eurons växelkurs mot andra valutor svagare. När dessutom de höga tyska lönekostnaderna bidrog till att ECB behövde hålla räntan uppe längre, fick den tyska industrin bära en dubbel börda: försämrad kostnadskonkurrenskraft och en penningpolitik som inte kunde anpassas.
Sentimentet ser bättre ut — men för tidigt ropa hej
Stämningsläget i tysk industri har förbättrats något under 2025 och in i 2026. Från de historiskt låga nivåer vi såg i början av förra året har vi sett en gradvis återhämtning i bland annat inköpschefsindex och orderingång. Mer expansiv finanspolitik och stora satsningar på försvar, infrastruktur och digitalisering har sannolikt bidragit till detta. I stor utsträckning konkurrerar svensk med tysk industri, men vi är framför allt samarbetspartners och underleverantörer till tyska företag inom till exempel fordons- respektive maskinindustrin. Därför välkomnar vi utvecklingen i indikatorerna och hoppas de följs av faktiska produktionsökningar framöver.
Men det kan vara en lång väg mellan en återhämtning i sentiment och faktiska produktionsökningar framöver, och – framför allt – återhämtad konkurrenskraft. För att komma dit krävs sannolikt år av måttfulla kostnadsökningar, ökade investeringar och strukturell omställning. Alla delar av samhället måste också bidra till att vända den negativa trenden, men ett stort ansvar ligger på företag och fackföreningar.
Vår förhoppning inför höstens förhandlingar i Tyskland
Den tyska erfarenheten påminner oss om något grundläggande: reallöneökningar – och förbättrad levnadsstandard – kan i längden bara komma från ökad produktivitet och stärkt konkurrenskraft. Det går inte att förhandla sig till högre levnadsstandard genom att driva upp de nominella lönerna snabbare än vad ekonomin bär.
I höst öppnas nästa avtalsrörelse i den tyska metall- och elektroindustrin. De senaste avtalen — med 2,0 procent för 2025 och 3,1 procent för 2026 — var ett steg i en mer hållbar riktning. För den tyska ekonomins skull – och i förlängningen också för den svenska – är vår förhoppning att parterna på båda sidor av förhandlingsbordet väljer att hålla i den linjen.
Det industriella trycket från Kina och USA kommer fortsätta att hårdna. Fordonsindustrin genomgår en strukturomvandling utan motstycke och konkurrensen från Kina har ökat dramatiskt. Stora delar av maskinindustrin riskerar att vara nästa del av industrin som drabbas av snabbt ökande konkurrens. Vidare är energikostnaderna fortsatt höga i ett europeiskt perspektiv.
I det läget är löneåterhållsamhet en investering i att bevara industriella jobb. Den tyska industrin har inte råd att prisa ut sig ytterligare. Och de anställda som nu oroar sig för sina jobb tjänar mer på att det finns en arbetsgivare kvar om fem år, än på ett par extra procentenheter i nästa lönerevision.
Glad sommar och första halvåret 2026 i ord
Med detta nyhetsbrev önskar Teknikföretagens ekonomer alla läsare en glad sommar. För att sammanfatta första halvåret 2026 har vi låtit AI ta fram de ord som varit mest förekommande i våra nyhetsbrev under den här tiden. Det är bara att konstatera att genomgående teman har varit hög osäkerhet i form av framförallt konflikten i mellanöstern och ökade handelshinder, samt utvecklingen av inflationen och penningpolitiken.
Diagrambilaga
[1] Teknikföretagens egen indikator över affärsläget i teknikindustrin för kvartal 2 2026 låg också runt normalläge 100.
