- Ekonomisk analys
- 25 aug. 2026
- Sakområde:
Fortsatt svagt bostadsbyggande
Byggstarterna minskade något det andra kvartalet och ligger fortsatt på låga nivåer. Utvecklingen var särskilt svag i Stockholms- och Malmöområdena, där byggstarterna minskade under kvartalet, medan Göteborg noterade en mindre uppgång. Sammantaget talar utvecklingen för att bostadsbyggandet inte kommer att ge något större bidrag till tillväxt i den ekonomiska aktiviteten det andra kvartalet.
Byggloven ger en svag bild av utvecklingen den närmast kommande tiden (se diagram 1). Antalet beviljade bygglov fortsatte att minska och var färre än år 2024, då räntan nådde sin topp på 4 procent. För att hitta motsvarande låga nivåer behöver man gå tillbaka omkring ett decennium. Att byggloven fortsätter att falla trots att ränteläget har förbättrats väsentligt talar för att problemen i bostadsbyggandet inte kan förklaras av höga finansieringskostnader.
Höga byggkostnader pressar nyproduktionen
En viktig förklaring är fortsatt höga produktionskostnader. Byggkostnadsindex ligger kvar på en hög nivå både i förhållande till den allmänna prisnivån och till priset på bostäder på andrahandsmarknaden. Sedan i början på 2020 har de totala byggkostnaderna (BKI) ökat med 38 procent (se diagram 2). Materialkostnaderna, som utgör den största delen av BKI, har ökat med hela 50 procent sedan början på 2020. Det gör att materialkostnaderna tillsammans med byggherrekostnaderna haft störst påverkan på det ökade kostnadstrycket.
Det gör det svårt att få lönsamhet i många nyproduktionsprojekt. Förbättrade finansieringsvillkor räcker därmed inte nödvändigtvis för att få igång byggandet när kostnaden för att producera nya bostäder samtidigt är hög i förhållande till vad hushållen är beredda att betala.
Låg befolkningstillväxt minskar behovet
Det finns dessutom inget starkt demografiskt tryck som på kort sikt medför ett behov av ökat bostadsbyggande. Boendetätheten, mätt som antal individer per bostad, ligger på historiskt låga nivåer. Det innebär att bostadsbeståndet är stort i förhållande till befolkningen. Även om bostadsbeståndet skulle hållas oförändrat under de kommande åren skulle boendetätheten först omkring år 2040 vara tillbaka på 2019 års nivå.
Boverkets senaste behovsbedömning av byggandet från 2025 är att det totalt behöver byggas drygt 50 000 bostäder per år de kommande 10 åren. Av dessa är runt 30 000 för att tillgodose befolkningsutvecklingen framöver. Resterande behov kommer från att Boverket bedömer att ett underskott har ackumulerats sedan 2006 och att det behövs en viss vakansgrad för att bostadsmarknaden ska fungera effektivt (se diagram 3). Deras bedömning om det ackumulerade underskottet är dock just det – alltså en bedömning – och därför förenad med osäkerhet.
Omsättningen ökar men prisstatistiken spretar
Samtidigt är bilden av bostadsmarknaden inte genomgående svag. Antalet bostadstransaktioner fortsätter att öka. Det ger även stöd åt hushållens konsumtion av varaktiga varor, eftersom flyttar och bostadsaffärer ofta hänger samman med exempelvis inköp av möbler, vitvaror och annan utrustning till hemmet.
Enligt statistik från Hemnet har utgångspriserna minskat tydligt sedan början av året (se diagram 4). Det går dock inte att dra några säkra slutsatser om vad som ligger bakom utvecklingen. Det som initialt kan tolkas som ett tecken på en svagare bostadsmarknad kan också spegla ett skifte i prissättningsstrategin, där säljare i större utsträckning sätter utgångspriser som positionerar bostaden för en efterföljande budgivning, snarare än priser som ligger närmare det förväntade slutpriset. Liknande tendenser syntes i början av 2024, då utgångspriserna minskade samtidigt som slutpriserna ökade.
Byggföretagen ser ljusare på framtiden
Konfidensindikatorn för byggsektorn i Konjunkturbarometern har rört sig kring normalnivån och företagen har positiva anställningsplaner. Dock uppges orderböckerna ligga på låga nivåer. Det ger en tudelad bild: företagen ser ljusare på framtiden och är beredda att öka antalet anställda, men den faktiska orderstocken är fortfarande svag.
Uppgång i byggandet dröjer
Sammantaget har bostadsmarknaden gått in i ett stabilt men trögt läge. Den ökade aktiviteten på andrahandsmarknaden och ett förbättrat stämningsläge i byggsektorn är positiva signaler, men de låga byggstarterna och det fortsatt fallande antalet bygglov visar att bostadsbyggandet fortfarande är under betydande press. Höga byggkostnader i förhållande till bostadspriserna, tillsammans med ett begränsat demografiskt behov av fler bostäder på kort- och medellång sikt, talar för att vägen tillbaka till tydligt högre byggaktivitet kan bli lång.
