Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Ekonomisk analys 26 feb 2021

Än så länge en ganska bra start på 2021

IFO-institutet presenterade in månadsbarometer för februari i början av veckan. Indikatorerna stärktes för tillverknings- och teknikindustrin och har gjort så med något enskilt undantag månad för månad sedan botten i mars/april i fjol.

Detta är givetvis glädjande då Tyskland är världsledande i export och tillverkning av många teknikprodukter samt är en av Sveriges största exportmarknader. Om IFO-index också faktiskt kommer att leda till ökad produktionsnivå för Tysklands tillverkningsindustri, vilket brukar vara fallet, är det särskilt glädjande. Hela 60 procent av Sveriges export till Tyskland (även för EMU sammantaget) är insatsvaror som ”ramlar in” i det industriella systemet.

Men hur bra är läget enligt IFO-indikatorerna egentligen? De är klart bättre än genomsnittet för fjolåret, men rätt långt ifrån vad de visade under högkonjunkturen 2017 -2018 och en bit inpå 2019. Affärsförväntningarna är däremot rätt så uppskruvade, vilket inte är förvånande. Många företag har börjat diskontera ett slut på viruseländet.

Framtidsoptimismen är särskilt hög i motorfordonsindustrin, trots att bedömningar för nuvarande affärsläge inte är speciellt trevligt. De välbekanta problemen med elektronikkomponenter (på senare tid också en del battericeller för hybrider) påverkar däremot hur fordonsföretagen ser på aktiviteten just nu. Även maskinindustrin ser lite ljusare på tillvaron jämfört med i höstas, vare sig det är tron på vad som komma skall eller nuvarande affärsaktivitet. Vi får hoppas detta håller och att efterfrågan på investeringsvaror kan tillta mer än vad som hittills har varit fallet. Exempelvis visade Tysklands maskininvesteringar nolltillväxt mellan tredje och fjärde kvartalet i fjol efter en tillfällig återhämtning under tredje kvartalet.

En maskinsektor i Tyskland som fått lite luft under vingarna är i alla fall maskiner för gruv- och anläggningssektorn. Detta är brukligt när råvarupriser skenar iväg vilket varit fallet sedan våren i fjol. Lite mer dämpad efterfrågan möter dock verktygsmaskiner och maskiner för lyft- och godshantering, även om läget här är något bättre än i höstas och naturligtvis jämfört med eländet under andra kvartalet i fjol. Till toppnivåer från 2018 är det dock långt kvar.

Om det nu är ett relativt bra utfall för industrins indikatorer är läget för tjänstesektorn i Tyskland fortsatt besvärligt. Tjänsteföretagens indikatorer har varit något volatila de senaste månaderna, men har försämrats sedan återhämtningen mellan andra och tredje kvartalet i fjol. Utfallet för tjänstesektorn enligt IFO-index (Business climate index) flirtar fortfarande med krisnivån index 80, även om det var en marginell förbättring mellan januari och februari i år. Detta är ju knappast förvånande mot bakgrund av de restriktioner som råder.

industrins-konfidensindikator.png

Även den så kallade EU-barometern för tillverkningsindustrin i februari visade ett bättre utfall än de närmast föregående månaderna. Detta är lite av en självklarhet. Tyskland är den största ekonomin i EU och EMU. Affärsaktiviteten sprids inom Europa genom förädlingskedjor och omfattande handel över nationsgränser. 60 procent av EU:s totala varuhandel sker inom unionen.

Även Konjunkturinstitutet släppte så kallade barometerdata i veckan för Sveriges industri. Som noteras i bilden ovan följer indikatorerna för industrin i Sverige motsvarande utveckling i Tyskland. Här får vi anamma Copernicus idéer om Himlakropparnas kretslopp. Det är Sverige som snurrar runt Tyskland och EU sammantaget och inte tvärtom genom vår relativt ringa ekonomiska storlek.

Fotnot: Sveriges export av varor indelat i insatsvaror, investeringsvaror och konsumtionsvaror kan analyseras från den så kallade BEC-nomenklaturen som är ett av många sätt att klassificera utrikeshandeln. Se även EU:s statistikmyndighet Eurostat.  Industrins så kallade konfidensindikator är från tid till annan relativt volatil för enskilda månader. Grafen ovan är årsgenomsnitt.