Vår elförbrukning har varit mer eller mindre oförändrad sedan 90-talet men nu planerar Sverige för att kunna möta ett dubblerat behov till 2045. Denna expansion sker i ett komplext elsystem där många aktörer behöver samverka så att tillgång och efterfrågan på el kan mötas i varje ögonblick, samtidigt som ledtiderna för att bygga ut elproduktion, elnät och konsumtion varierar stort. Elsystemet behöver dessutom integreras effektivt med övriga energisystemet för att dra nytta av olika energislag och tekniker, exempelvis genom att nyttja överskottsel eller spillvärme från energi- och industriprocesser i fjärrvärmen.
Utmaningen är enorm, men Sverige har fantastiska förutsättningar att lyckas, genom goda tillgångar till naturresurser, teknisk kompetens och robust infrastruktur med närapå fossilfria el- och fjärrvärmesystem. Dessutom har vi världsledande företag som utvecklar många av de tekniska lösningarna som behövs i omställningen – från eldrivna fordon, effektiva värmepumpar och värmeväxlare, till elkrafts- och kraftkabelteknik och komponenter för att digitalisera och automatisera både elnät och industriprocesser. Sverige behöver blicka framåt och bygga ett energisystem som använder bästa tillgängliga teknik för att hantera kommande behov. Detta gynnar både konsumenter, teknikföretag och samhället i stort i form av jobb, skatteintäkter och välfärd.
För att lösningarna ska komma på plats krävs att energipolitiken blir mer långsiktig och ger investerare rätt förutsättningar. Politiken behöver vidare jobba mer med att elsystemet ska kunna byggas ut i takt med efterfrågan. Ny elproduktion behöver kunna tillkomma kontinuerligt och användningen av elnäten effektiviseras för att nyttja den tillgängliga kapaciteten bättre. Teknikföretagen lyfter här fram tre viktiga åtgärdsområden som politiken behöver prioritera framöver.
Tillsätt en energiberedning
Tillsätt en Energiberedning som kan utgöra ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i riksdagen. Utformningen kan inspireras av Försvarsberedningen och Pensionsgruppen, vilka syftar till att få till långsiktighet och bred politisk förankring på områden som inte lämpar sig för snabba politiska vändningar. Som utgångspunkt behövs en samsyn om de energi- politiska målen och vägledande principer för hur politiken ska utformas. Knutet till Energiberedningen bör det även finnas ett rådgivande näringslivs- och intressentråd för att bidra med kunskap och till en bred förankring av politiken.
Bygg ut elproduktionen i takt med elektrifieringen
- Utveckla och bredda Kraftlyftet till fler tekniker, inklusive energieffektiviserings- och flexibilitetsåtgärder som kan underlätta elektrifieringen.
- Få på plats långsiktiga och tillräckliga incitament för kommuner att godkänna vindkraftsprojekt och intensifiera dialogen med Försvarsmakten för att hitta samexistenslösningar.
- Utred hur staten kan ta en mer aktiv roll i att reducera risker och underlätta för industrier, elproducenter och lagringsaktörer att prissäkra sig, ingå bilaterala elavtal och samverka i energikluster.
- Se över punktskatten på el i syfte att påskynda elektrifieringen.
Effektivisera elnäten
- Säkerställ att elnätsregleringen för nästa period ger tydliga och långsiktiga incitament för nätbolagen att investera i digitalisering och styrning som frigör flexibilitet, sänker kostnader och möjliggör snabbare anslutningar.
- Utred behov av kompletterande kompetenshöjande åtgärder och stöd till innovationer och lösningar som syftar till att höja kapaciteten och effektivisera användningen av befintliga elnät.
- Tydliggör Energimarknadsinspektionens ansvar kopplat till nätbolagens hantering av anslutningsprocesser och tariffer. Anslutningsprocesser behöver bli mer förutsebara och samtidigt flexibla nog att möta olika verksamheters behov. Vidare behöver effekttariffer utformas och standardiseras så att flexibilitet kan frigöras på ett effektivt sätt i samspel med elmarknaden utan att orimliga kostnader landar på verksamheter som inte enkelt kan styra om sin elanvändning.
