Industrins omställning pågår nu och innebär många nya investeringar som kräver mycket fossilfri el. Det kan handla om tillverkning av batterier och värmeväxlare och om smältugnar som ska gå på el. Därför räcker det inte att säga att denna stora mängd el ska finnas tillgänglig till 2045 – vi behöver veta hur elsystemet ser ut 2030, 2035 och 2040.
Förutom att sätta delmål vill Teknikföretagen att regeringen ska sätta mål för olika resurser och egenskaper i elsystemet för att säkra elsystemets fysiska förmåga att leverera el där och när den behövs. Om företagen ska investera måste de veta att mer el kommer och ungefär när den kommer. Men de behöver också veta att den totala kostnaden för elen är konkurrenskraftig och elpriserna någorlunda förutsägbara.
Många tror att det går att direkt ersätta ett kraftslag med ett annat, men så är inte fallet eftersom kraftslagen har olika egenskaper. Därför behövs politisk tydlighet kring hur mycket av olika kraftslag som ska byggas ut och var dessa ska byggas. Mer väderberoende kraft kommer att innebära stora krav på lagring och tekniska lösningar för att upprätthålla de fysiska kraven i elsystemet.
Kostnadseffektiviteten är särskilt viktigt för industrin när det kommer till utbyggnaden av elsystemet. Att fördubbla elproduktionen fram till 2045 är en enorm utmaning. Det handlar inte bara om att investera i mer elnät, ny elproduktion och tekniska lösningar utan också om rätt kombination av dessa delar så att helheten kan göras på ett kostnadseffektivt sätt.
Sveriges elsystem har under decennier varit en viktig konkurrensfördel för våra industriföretag. Om vi inte ska tappa denna fördel måste vi bygga ut vårt elsystem smartare än våra konkurrentländer bygger ut sina system. Tittar vi på Tyskland ser vi tydligt hur höga energikostnader lett till att industriföretag väljer andra länder för sina investeringar. Vi får inte hamna i en situation där den svenska industrins omställning i stället blir den svenska industrins avveckling.
