Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop In English

Den 22 februari genomförs en omfattande uppdatering av teknikföretagen.se. Sidan kan därför tillfälligt ligga nere under delar av förmiddagen.

Nyhet 20 juni 2023

Stort behov av STEM-kunniga – men var är utbildningspolitiken?

Var tionde elev i årskurs 9 får inte godkänt i matematik. Ska vi behålla vår starka ställning behövs en utbildningspolitik som stärker elevers och studenters tillgång till högkvalitativ STEM-utbildning, skriver Maria Rosendahl och Li Ljungberg, Teknikföretagen.

Foto: Victor Fremling
Foto: Victor Fremling

Debatartikel i Alltinget 20/6 2023

Trots kraftiga ökningar av undervisningstiden i matematik ligger andelen elever som inte når godkänt slutbetyg i matematik i årskurs nio kvar kring 10 procent. Matematik är därmed det ämne som näst efter svenska som andraspråk har högst andel elever som inte når målen. Detta visar Skolverkets sammanställning från mars i år.

Därtill är undervisningen i ämnet teknik, ett eget obligatoriskt ämne i grundskolan sedan 30 år, lågprioriterad och andelen behöriga lärare fortfarande knappa 50 procent.

Samtidigt är det just den sortens kunskap som efterfrågas på arbetsmarknaden- det som i bredare mening kallas STEM. Förkortningen står för Science, Technology, Engineering och Mathematics.

Från 7,5 till 18 miljoner

EU:s statistikorgan Eurostat bevakar tillgång och efterfrågan av personer med hög kompetens inom STEM. En ledande indikator är utvecklingen av det som kallas ”Scientists and engineers”. I den gruppen ingår individer i yrken där det finns krav på fördjupad kompetens inom naturvetenskap och teknik, hälso- och sjukvård eller IT. Detta omfattar vanligtvis fem års studier vid universitet eller högskola, till exempel till civilingenjör.

Statistiken visar att för perioden 2002–2021 så har antalet personer inom detta område mer än fördubblats och stigit från cirka 7,5 miljoner till närmare 18 miljoner individer. Det är en utvecklig som Eurostat och det europeiska centret för yrkesutbildning, Cedefop, bedömer kommer att fortsätta med samma kraft. Deras prognos sträcker sig fram till år 2035.

Motsvarande statistik för Sverige visar att antalet personer inom dessa yrkeskategorier har trefaldigats och stigit från 250 000 individer år 2002, till 750 000 tjugo år senare. Det kan ju se betryggande ut. Men även för Sverige görs prognosen att antalet kommer att fortsätta öka kraftigt till 2035. Och det kommer i nuläget ut alldeles för få STEM-kunniga ur utbildningssystemet. Sverige ligger till och med under EU-genomsnittet när det gäller andelen studenter med en eftergymnasial examen inom STEM, enligt Eurostat.

Sverige behöver en nationell strategi

Att Eurostat sammanställer statistik för yrken där STEM är efterfrågat, är ingen slump. Ska Europa vara en framstående region med högteknologisk produktion, då måste många människor ha kunskaper i och intresse för STEM.

Inom EU och många av unionens medlemsländer har man insett detta. Flera av Sveriges grann- och konkurrentländer har en nationell strategi för STEM. Framstående och närliggande exempel finns att hitta i Nederländerna, Danmark och Norge.

Sådana strategier innebär att samhällets olika aktörer, politiken, utbildningsväsende, myndigheter och näringsliv ställer sig bakom en långsiktig agenda och handlingsplan med nationella mål, till exempel för kvalitén på de kunskaper ska uppnås och för hur många som bör studera STEM-utbildningar. Att satsa på STEM handlar om att höja kvaliteten i hela utbildningskedjan. Från grundskola via gymnasienivå och upp till universitet och forskning.

Sverige borde följa våra konkurrentländers exempel. Svensk industri är exportorienterad och kunskapsintensiv. Ska vi behålla vår starka ställning behövs en utbildningspolitik som stärker elevers och studenters tillgång till högkvalitativ STEM-utbildning.

Sverige behöver också en STEM-strategi!