Debatt: I väntan på styrmedlen måste staten lägga i en högre växel för klimatomställningen

I dag presenterar regeringen sin klimathandlingsplan för de kommande fyra åren. Den är långsiktig, har en bredd som spänner över många politikområden och syftar till att nå klimatmålen på ett kostnadseffektivt sätt.

Pia Sandvik och Miriam Münnich Vass understryker att Sverige inte har råd att förlora exportmöjligheter och industrijobb inom grön teknik där tillväxtpotentialen i världen är som störst.   Pia Sandvik och Miriam Münnich Vass understryker att Sverige inte har råd att förlora exportmöjligheter och industrijobb inom grön teknik där tillväxtpotentialen i världen är som störst.  

Nyhet
21 dec. 2023
Sakområde:

Det kommer dock dröja innan viktiga styrmedel finns på plats. Därför behöver regeringen redan nu sätta fart på arbetet inom de områden som staten ansvarar för och visa att man menar allvar med klimatomställningen. Om tydliga signaler från politiken uteblir så får det privata kapitalet snabbt fötter och letar upp nya marknader i andra länder för sina investeringar.

Teknikbranschen vill att Sverige axlar ledartröjan i klimatpolitiken och nyttjar den vilja, kraft och kunskap som finns i näringslivet för att ställa om. Statens roll är framför allt att skapa de ramar och förutsättningar som krävs för att marknaden ska våga investera i hållbara lösningar som möjliggör framtida konkurrenskraft. Dessutom vilar ansvaret för samhällsviktig infrastruktur, utbildningssystem och samverkande forskarmiljöer på staten.

Klimatpolitiken, med mål och styrmedel, är avgörande för företag som vill investera och utveckla produkter, tjänster och tekniska lösningar som kan göra klimatomställningen möjlig både i Sverige och globalt. Sverige har inte råd att förlora exportmöjligheter och industrijobb inom grön teknik, exempelvis fordonssektorn, försvarsindustrin och tekniska lösningar för energisystemet som batterier och kraftelektronik där svenska företag är världsledande och där tillväxtpotentialen i världen är som störst.  

Under tiden som ny klimatstyrning utvecklas, inom de utredningar som nu tillsätts i klimathandlingsplanen, får de viktiga signalerna från politiken till marknaden absolut inte avstanna. Därför uppmanar vi i näringslivet regeringen att nu sätta full fart framåt på de områden som staten ansvarar för. Vi behöver se att:  

  • Staten omgående tar ett större ansvar i den strukturomvandling som följer med klimatomställningen och som kommer att påverka hela samhället. Det behövs stora statliga satsningar, som komplement till marknadens investeringar. Statlig finansiering krävs på områden där marknadens aktörer inte har tillräckliga incitament att investera. Konkret behöver staten: Omfördela resurser till samhällsviktiga utbildningar såsom ingenjörsutbildningar, höja ambitionsnivån inom forskning och innovation samt säkerställa en elnätsutbyggnad som kan leverera minst 300 TWh el per år och som samtidigt är uppkopplad digitalt. För elnäten handlar det om investeringar i storleksordningen 1000 miljarder kronor över de kommande 20 åren och en fördubbling av elnätsbolagens nuvarande investeringstakt.

  • Staten underlättar för marknaden genom att sätta upp konkreta målsättningar på vart och ett av sina ansvarsområden för att visa regeringens ambitionsnivå och samtidigt minska investeringsriskerna på marknaden. I strukturomvandlingen kommer det även krävas att staten är med och delar risk, vilket regeringen planerar att göra för att bygga ut kärnkraften.

  • Staten skyndsamt gör val och prioriteringar för att snabba på klimatomställningen, vilket innebär att regeringen måste prioritera mellan samhällsmål och även mellan olika miljömål. Allt kan inte vara lika viktigt och AB Sverige måste satsa på områden och sektorer där vi har komparativa fördelar. Näringslivet vill se höga ambitioner på strategiskt viktiga områden i den kommande industristrategin och att regeringen kompletterar med en teknik- och innovationsstrategi. Till exempel bör Sverige bli bättre på att nyttja svenska jordartsmetaller, mineraler, skogar samt vårt fossilfria elsystem i industribranscher som är eller kan bli världsledande. Dessutom kan forskning och innovationer ta oss längre inom områden som cirkulär ekonomi och nya material, något som är eftertraktat i hela världen.

  • De föreslagna utredningarna jobbar snabbt och effektivt för att inte tappa tid. Förändringar av målen till 2030 får inte tappa i ambitionsnivå, framförallt inte på transportområdet för att höga ambitioner behövs för att möjliggöra för fler fossilfria fordon på våra vägar. Draghjälp inom transportsektorn kan komma från ett nytt nationellt utsläppshandelssystem (ETS2). Hur ny nationell styrning ska utformas i dess detaljer vill vi aktörer gärna bidra till när utredningen sätter igång.

Med rätt ramverk och en tydlig arbetsfördelning mellan stat och marknad kommer Sverige kunna genomföra omställningen till en lägre kostnad och med ett större positivt bidrag till samhällsekonomin än många andra. Då kommer världens blickar att riktas mot Sverige när investeringar ska genomföras, tekniska lösningar köpas in och politik utformas. Näringslivet är redo att satsa mångmiljardbelopp på nya investeringar – nu måste även staten visa handlingskraft och öppna dörrarna till Sveriges framtid.     

Pia Sandvik, vd
Miriam Münnich Vass, näringspolitisk expert inom klimat och energi