Sveriges konkurrenskraft 2025

Den försämrade säkerhetspolitiska situationen som inleddes med Rysslands invasion av Ukraina har samtidigt lett till ökat fokus på försvar och beredskap. Sverige kommer lägga alltmer resurser på att rusta upp och därefter underhålla försvarsförmågan, vilket innebär en utmaning för de offentliga finanserna. För att kunna möta en osäker omvärld och säkerställa en god tillväxt i ekonomin är Sveriges konkurrenskraft central. I denna rapport följer vi upp konkurrenskraftens utveckling i Sverige.

Sveriges andel av global BNP har minskat över tid, medan länder som Kina och Indien markant ökat sina andelar. Svensk BNP per capita är dock fortsatt mycket hög i ett internationellt perspektiv och den negativa utvecklingen för andelar delas med de flesta avancerade ekonomier. Jämfört med andra länder i EU och USA har svensk konkurrenskraft ändå varit god under flera år sedan pandemin. Framför allt en svag krona, men också relativt sett måttliga arbetskraftskostnadsökningar jämfört med flera andra länder, har lett till en förhållande gynnsam utveckling av enhetsarbetskostnader i Sverige. Även om produktivitetstillväxten i Sverige har varit svag i ett historiskt perspektiv, har den ändå varit något starkare än EU-snittet. Exportutvecklingen har varit stark och Sverige har tagit exportmarknadsandelar.

Vi ser nu att ett flertal utmaningar tonar upp sig för svensk konkurrenskraft och tillverkningsindustrins egna bedömningar av konkurrenskraften har tydligt försämrats, både på marknader inom och utanför EU. Dessa utmaningar består i:

1. Kronförstärkningen har varit tydlig under det senaste året, särskilt mot dollarn, men även mot euron. Svenska varor och tjänster har därmed blivit relativt sett dyrare.
2. Konkurrensen från andra delar av världen, framför allt Kina, blir alltmer påtaglig. Kina har under de senaste åren stärkt sin position inom globala värdekedjor. Nu har fokus dessutom skiftat mot mer högteknologisk industri, mot vilken svensk industri är tydligt exponerad och även historiskt haft en stark ställning inom.
3. Ökade handelshinder och stor geopolitisk osäkerhet innebär osäkra handelsförutsättningar.

I ett läge med begränsat finanspolitiskt utrymme blir det centralt att prioritera åtgärder som stärker produktivitet och tillväxt. För företagen är det också mycket viktigt med stabila förutsättningar och långsiktiga spelregler, som inte ändras varje ny mandatperiod. Detta gäller inte minst inom områden som skattepolitik, energi och klimat, forskning och kompetensförsörjning. Många områden skulle tjäna på att samhället tar ett mer samlat grepp för att öka långsiktigheten och säkerställa de mest effektiva åtgärderna; exempelvis forskningspolitiken och industripolitiken.

Slutligen är det viktigt att avvägningen mellan löneökningar och arbetstid görs i ett sammanhang – det är bara genom att analysera dem gemensamt som man kan nå ett samhällsekonomiskt välbalanserat resultat. För detta måste parternas autonomi värnas och något annat riskerar slå hårt mot svensk konkurrenskraft och i förlängningen vårt ekonomiska välstånd.

Se Teknikföretagens chefekonom Erik Spector berätta om vikten av konkurrenskraft och mycket mer i videon nedan.