Industrin har varit avgörande för Sveriges utveckling till det moderna samhälle vi har idag och är fortsatt central för regionernas utveckling och välstånd. I norra Sverige skapar industrin över 38 procent av det samlade förädlingsvärdet i regionen. I Småland möjliggör industrin mer än 25 procent av de jobb som finns i regionen. I Västsverige kommer 13 procent av skatteintäkterna till kommunerna i regionen från industrin. I södra Sverige bidrar industrin med 23 procent av regionens förädlingsvärde. Det är tydligt att industrin är fortsatt avgörande för Sveriges framtid.
Ladda ner rapportenNär industrins roll för Sverige analyseras bör det göras utifrån ett samlat samhällsekonomiskt perspektiv. Att dela upp ekonomin i olika sektorer kan ge en felaktig bild av hur samhällsekonomin faktiskt ser ut. Detta då både näringsliv och offentlig sektor samt varu- och tjänsteproduktionen ofta är tätt sammanflätade. Om industrins betydelse för Sverige analyseras utifrån traditionell statistik förbises sammanflätningarna. Då ges även en bild av att industrin är på tillbakagång, vilket inte stämmer. Den bilden kan delvis förklaras av att delar av det som tidigare gjordes inom industriföretagen nu görs av externa leverantörer.
Det är heller inte ovanligt att de externa leverantörerna är tjänsteproducenter. En stor del av de tekniska innovationerna som sker i Sverige skapas dessutom i gränslandet mellan industrin och tjänstebranscherna.
När vi analyserar industrins betydelse för de olika regionerna i Sverige tas även hänsyn till den produktion som sker bland industrins underleverantörer som ett resultat av att industrin efterfrågar deras varor och tjänster. Ur ett samlat samhällsekonomiskt perspektiv skapar industrin 26 procent av näringslivets förädlingsvärde och drygt 20 procent av det totala förädlingsvärdet i Sverige. Industrin genererar även 15 procent av sysselsättningen i Sverige. Industrins värde för Sverige är ännu större om man dessutom inkluderar de skatteintäkter som behövs för att finansiera offentliga verksamheter. I rapporten analyseras industrins betydelse på regional nivå med hjälp av den här typen av beräkningar.
I rapporten analyseras även stämningsläget i industrin i respektive region. En indikator för konjunkturutvecklingen är bland annat Konjunkturinstitutets konfidensindikatorer. De mäter stämningsläget på både bransch- och regional nivå och brukar fånga utvecklingen i ekonomin relativt väl.
Utöver analysen av industrins betydelse för regionerna innehåller årets rapport två fokusområden som belyser industrins förutsättningar ur olika perspektiv: energi och kompetensförsörjning.
Energiproduktion och användning ser väldigt olika ut i olika regioner. För att få en bild av regionernas betydelse för Sveriges samlade energiproduktion analyseras energiproduktionen utifrån fem olika produktionsslag. Bilden kompletteras med en genomgång av energianvändningen i respektive region, vilket ger en indikation på hur mycket energi som förbrukas inom såväl bostadssektorn som industrin.
Sverige har en strukturell utmaning med kompetensbrist i vissa sektorer, framför allt i industrin. För att förstå hur kompetensförsörjningen ser ut i respektive region har arbetskraftsbrist i regionen analyserats. Indikatorn påverkas av konjunkturläget. I högkonjunkturer brukar arbetskraftsbristen stiga, vilket förklaras av att företag i högkonjunkturer i större utsträckning väljer att expandera och därmed önskar anställa fler personer samtidigt som arbetslösheten är låg. På samma sätt behöver en minskad arbetskraftsbrist inte innebära att matchningen på arbetsmarknaden har blivit bättre. Det kan snarare spegla en minskad efterfrågan på arbetskraft när konjunkturläget blir sämre.
Chefekonom
Ekonom
Ekonom
Ekonom
Ekonom
