Fler arbetslösa enligt både AKU och Arbetsförmedlingen
Idag kom nya siffror från Arbetskraftsundersökningarna (AKU), som publicerar det officiella arbetslöshetstalet. Arbetslösheten steg från 8,5 procent i april till 9 procent i maj.[1] Sysselsättningen föll med 0,5 procent samtidigt som arbetskraften ökade något. Det var framför allt bland unga som sysselsättningen föll, vilket talar för ett fortsatt svagt arbetsmarknadsläge eftersom unga påverkas i högre grad då de har kortare erfarenhet och ofta är sysselsatta inom mer konjunkturkänsliga branscher.
Diagram 1. Arbetslöshet enligt Arbetskraftsundersökningarna
Statistiken från AKU har varit volatil under de senaste månaderna, men även andra källor tyder på en svag arbetsmarknad. Arbetsförmedlingens statistik[2] för maj som publicerades förra veckan visade att arbetslösheten enligt deras mått (öppet arbetslösa) steg ytterligare, för tredje månaden i rad. Antalet varsel ökade till över 6 200 i maj, bland annat efter ett stort varsel på Volvo Cars.
Diagram 2. Antal varsel
Lediga jobb rasar – ökar arbetslösheten snart?
Det finns ett starkt historiskt samband mellan antalet nya lediga jobb på Arbetsförmedlingen och hur arbetslösheten utvecklas: när antalet nya jobb ökar tenderar arbetslösheten att minska. Sambandet är som starkast med arbetslösheten ungefär fyra månader senare. Fram till pandemin innebar en ökning med 10 000 nya lediga jobb typiskt en minskning av arbetslösheten med cirka 0,04 procentenheter.[3] Efter pandemin har dock sambandet varit något svagare.
Diagram 3 illustrerar utvecklingen av nya lediga jobb och (trend)arbetslösheten[4] sedan 2021. Enligt säsongsrensad statistik från Arbetsförmedlingen minskade antalet nya lediga jobb till 76 000 i maj – borträknat pandemin är det den lägsta nivån på över ett decennium. Det innebär att antalet nya lediga jobb har minskat med ungefär 20 procent sedan årsskiftet. Mot denna bakgrund ser vi en tydlig risk för att arbetslösheten kommer att öka under de kommande månaderna.
Diagram 3. Arbetslöshet och nya lediga jobb
Svag arbetsmarknad kan motivera flera räntesänkningar
I skrivande stund överlägger Riksbankens direktion om nästa räntebeslut. I ett nyhetsbrev förra veckan (Svag BNP och inflation öppnar för sänkning) bedömde vi att Riksbanken sannolikt sänker styrräntan till 2 procent. Direktionen hinner ta del av dagens AKU-statistik, och vår bedömning är att utfallet stärker bilden av att ekonomin behöver fortsatt stöd från penningpolitiken. Vår analys ovan pekar dessutom på att arbetsmarknaden riskerar att försvagas under det kommande halvåret – ytterligare ett argument för att räntan kan sänkas igen senare i år.
[1] Alla siffror är för åldersgruppen 15-74 om ej annat anges.
[2] Arbetslöshet enligt AKU baseras på intervjuer och följer internationella definitioner – den mäter andelen av arbetskraften som aktivt söker arbete. Arbetslöshet enligt Arbetsförmedlingen (AF) bygger på hur många som är inskrivna som arbetssökande och påverkas av regelverk och inskrivningsbenägenhet.
[3] Relationen är skattad genom regressionsanalys (OLS). Först beräknas årliga förändringar för nya lediga jobb respektive arbetslösheten. För nya lediga jobb mäts förändringen i antalet jobb och för arbetslösheten mäts förändringen i procentenheter. Genom att basera regressionen på förändringarna, fångas trenderna i konstanten.
[4] Som kan ses i Diagram 3, är ofta variationen från månad till månad stor även i den säsongsrensade arbetslösheten. Den stora variationen från månad till månad gör det svårt att uppskatta vad som beror på att den faktiska (icke observerbara) arbetslösheten förändrats, och vad som beror på, bland annat, slumpmässig variation, mätfel och så kallade kohort-effekter. Av denna anledning skattar SCB också en trendjusterad arbetslöshet. Vi bedömer att den skattade trenden ger en bättre bild av hur arbetslösheten utvecklas och därmed är den vårt huvudsakliga mått över arbetslösheten i denna analys.
