Dubbelstimulans för hushållen – men brist på långsiktiga reformer

Expansiv finanspolitik – inriktad på hushåll

Regeringen presenterade i måndags budgetpropositionen för 2026 med, som tidigare aviserats, ett väl tilltaget reformutrymme på ungefär 80 miljarder kronor. I detta är inte satsningarna inom försvaret och stöd till Ukraina inkluderade. Fokus i budgeten ligger på tre reformområden; mer pengar i plånboken, stärka arbetslinjen och bryta utanförskapet samt investeringar i välfärd och trygghet.

Stort fokus ligger på hushållen, vilket regeringen motiverar med att det är genom att stärka hushållens ekonomi som den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen i ekonomin återupptas. Ungefär hälften av reformutrymmet (se tabell 1) allokeras till sänkt skatt på arbete och pension och tillfälligt sänkt moms på livsmedel mellan 1 april 2026 och 31 december 2027. Både hushåll och företag föreslås få sänkt skatt på el med 9,875 öre (inklusive moms). Hushållen föreslås även få ta del av ett tillfälligt högkostnadsskydd mot höga elpriser från november 2025 till slutet av 2026. Välfärden får en del tillskott, bland annat till skola och förskola och sjukvård.

Tabell 1. Sammanfattning av de största reformerna i budgetpropositionen (exkl. försvar och Ukraina)

Som Teknikföretagen kommunicerat (Ljumma reformer – Teknikföretagen kommenterar regeringens budget) är det en besvikelse att inte mer av budgetutrymmet används till långsiktiga reformer för att stärka industrins konkurrenskraft och produktivitet. Budgeten inkluderar inte heller den bolagsskattesänkning från 20,6 till 20,0 procent som skickades ut på remiss under våren.

Den största satsningen som rör företag i budgetpropositionen är en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga 19-23 år under 2026 och 2027. Skattereglerna för delägare i fåmansföretag (3:12 reglerna) ska vidare ”förenklas och förbättras”. I övrigt föreslås en del mindre reformer:

• Förbättrad kompetensförsörjning genom fortsatta medel till korta högskolekurser inom strategiska områden (exempelvis AI och batteri och produktionsteknik), samt fortsatt utbyggnad av yrkesutbildning.
• Inrättande av en ny myndighet för miljöprövning (för snabbare hantering), samt medel till myndigheter för att förenkla och snabba på olika tillståndsprocesser
• Bolagsverket ska utveckla en tjänst för digital inlämning av årsredovisningar
• Tillväxtverket ska se över förutsättningar för myndigheter att publicera olika handläggningstider på webbplatser.
• Satsningar för ökad användning av AI; forskningsinfrastruktur, samt stöd till Vinnova för att stötta näringslivets nyttjande av AI- beräkningskapacitet för att främja innovation.
• Förbättringar av systemet med tonnagebeskattning så att fler företag och fartyg ska omfattas.
• Åtgärder för att förhindra företagskoncentrationer som riskerar att skada konkurrensen
  • Förbättringar av konkurrensverkets möjlighet att pröva koncentrationer som kan hämma konkurrensen på små och lokala marknader
  • Informationsplikt för företag om företagskoncentrationer som idag inte omfattas av anmälningsplikt
  • Nytt verktyg för konkurrensverket att besluta om konkurrensfrämjande åtgärder avseende marknaders funktionssätt

Regeringen föreslår också kraftigt ökade resurser till det militära försvaret på nästan 27 miljarder kronor, vilket indirekt påverkar många företag. De förslår även medel till etablering av ny kärnkraft och förstärkning av statligt investeringsstöd inom Klimatklivet.  Noterbart är att regeringen inte begär medel för 2026 för det statliga kreditgarantiprogrammet för stora gröna industriinvesteringar. Programmet begränsas därmed till redan ingångna avtal. Anslaget till Industriklivet sänks samtidigt från 3,5 miljarder kronor 2025 till 653 miljoner kronor 2026 och ligger kvar på denna nivå de kommande åren. Sammantaget konstaterar Teknikföretagen att det är blygsamma satsningar på klimatområdet i denna budget.

Finanspolitiken är klart expansiv och kommer tydligt öka underskottet i de offentliga finanserna. Reformerna är i stort sett ofinansierade och huvuddelen, som till exempel skattesänkningarna, är permanenta. I onsdags publicerade statliga Konjunkturinstitutet nya prognoser för offentliga finanser och gör bedömningen att Maastrichtskulden ökar från 34,2 i år till 36,3 år 2027. Detta är dock i ett internationellt sammanhang fortfarande en mycket låg nivå.

Sänkt styrränta i september - återhållsam hållning framöver

Dagen efter regeringen presenterade den nya budgetpropositionen kom Riksbanken med det senaste penningpolitiska beslutet. Trots högre KPIF-inflation i augusti valde Riksbanken att sänka styrräntan till 1,75 procent. Detta i syfte att stödja återhämtningen och på sikt stabilisera inflationen kring målet. Riksbankens prognoser tyder även på att vi inte kan räkna oss några fler räntesänkningar på kort sikt (se diagram 1).

Beslutet att sänka styrräntan i september var inte självklart. Vice riksbankschef Anna Seim valde att rösta mot beslutet och förordade i stället en oförändrad styrränta. Det är första gången sedan det penningpolitiska beslutet i april 2023 som någon i direktionen reserverade sig mot beslutet.

Även om räntesänkningen inte var fullt ut förväntad av marknaden, stärktes kronan direkt efter beskedet mot både dollarn och euron. En inte helt förväntad räntesänkning brukar normalt sett inte följas av att kronan stärks. En trolig förklaring till förstärkningen är att Riksbankens kommunikation, inklusive den nya räntebanan, fick marknaden att skruva ned förväntningarna på fler räntesänkningar framöver.

Diagram 1: Riksbankens nuvarande samt tidigare styrränteprognoser

Osäker utveckling gör Riksbanken försiktig

Riksbanken kommunicerade tydligt att de intar en vaksam hållning inför kommande penningpolitiska möten. Flera riskfaktorer som högre elpriser, ett osäkert utbudsläge, ett snabbt förändrat konsumtionsbeteende från hushållen och skattesänkningar skulle kunna leda till högre inflation på kort sikt. Det skulle göra Riksbanken mer manad att framöver höja styrräntan. Men det finns samtidigt faktorer som talar för att konjunkturen inte tar fart som prognostiserat och att inflationen således blir lägre.

Med utgångspunkt i Riksbankens kommunikation och deras styrränteprognos är sannolikheten hög att styrräntan hålls oförändrad ett tag framöver.  Med det sagt ska räntebanan, som så ofta upprepas av Riksbanken själva, aldrig tolkas som ett löfte. I veckan annonserades även att förste vice riksbankschef Anna Breman lämnar direktionen i oktober. Vid de senaste penningpolitiska besluten har hon tillhört de i direktionen som lutat relativt mer åt att Riksbanken ska föra en mer expansiv penningpolitik. Vi gör dock nog bäst i att inte spekulera för mycket kring om och till vilken grad Anna Bremans utträde ur direktionen kan komma att påverka penningpolitiken framgent.

I samband med att räntebeskedet annonserades publicerade Riksbanken uppdaterade prognoser. Det är tydligt är att regeringens aviserade skattesänkningar kommer få stor effekt på inflationen framöver (se diagram 2).  Det är framförallt förväntningarna om en halverad moms på livsmedel som får genomslag på inflationen. Skattesänkningen väntas genomföras temporärt, vilket i sådant fall skulle innebära att inflationen påverkas negativt under 2026 för att sedan stiga igen 2028. Riksbanken utgår dock från att momsförändringarna och den mekaniska effekt som den har på inflationen inte ska påverka penningpolitiken, så länge som de inte får andra följdeffekter i ekonomin. 

Diagram 2: Riksbankens nuvarande samt tidigare inflationsprognoser utifrån KPIF och KPIF exklusive energi.

Utöver en markant reviderad inflationsprognos har Riksbanken även reviderat sin BNP-prognos något (se tabell 2). Med stöd av en mer expansiv penningpolitik och en mer generös finanspolitik väntas den inhemska efterfrågan bidra positivt till svensk tillväxt kommande år. Utöver en stärkt inhemsk efterfrågan väntas även exporttillväxten bidra positivt till BNP-utvecklingen.

Nya samstämmiga prognoser för svensk ekonomi

Regeringen, Riksbanken och Konjunkturinstitutet har alltså alla släppt nya prognoser under veckan. Prognoserna är väldigt samstämmiga, med en tydligt starkare utveckling av BNP nästa år, lägre inflation och arbetslöshet (se tabell 2). Inflationsprognoserna påverkas en hel del av sänkningen av elskatten och momsen på livsmedel. Enligt konjunkturinstitutet är den sammanlagda direkta effekten på KPIF-inflationen av dessa som mest ca 0,9 procentenheter. 

Tabell 2. Jämförande prognostabell (tidigare prognos i parentes)