Positivt är att utfallet i augusti inte är fullt lika negativt som hösten förra året då index för indikatorn i oktober 2022 hamnade på index 56,1 eller det lägsta utfallet sedan mätningarna startade. Utfallet präglades då av Rysslands krigshandlingar, tilltagande inflation, utpressningsnivåer vad gäller elräkningen och stigande räntor.
Vid årsskiftet 2022/2023 började konsumentförtroendet förbättras från den rekordlåga nivån från hösten 2022 och nådde en topp i juni i år om än klart under normalindex 100. Därefter har index återigen försämrats under juli och augusti i år.
Hushållens konfidensindikator sammanställs genom svar på frågor avseende hushållens ekonomi de senaste och kommande 12 månaderna, Sveriges ekonomi de senaste och kommande 12 månaderna samt om det är gynnsamt eller inte att köpa kapitalvaror i dagsläget.
Det som påverkat det totala utfallet de senaste två månaderna är sämre utfall för den egna och den svenska ekonomin de kommande 12 månaderna. Mot bakgrund av andra svar i undersökningen är förväntningarna negativa. Det är inte minst en högre förväntad inflationstakt det kommande året samt det faktum att fler och fler hushåll behöver lägga om sina lån till högre ränta som präglar förväntningarna negativt.
Tro kan försätta berg sägs det, men vi hoppas hushållen får fel om dessa bedömningar om framtiden. Det är långt kvar till en konsumtionsfest för Sveriges hushåll, möjligtvis kan det bli lite tillfälliga pytte-fester för en del den 25:e varje månad. Sveriges hushåll skiljer sig inte speciellt mycket från det som andra länder eller länderområden visar. För hela Euroområdet visas i stort sett samma förlopp som i Sverige för konsumtionsindikatorn.
Försiktiga hushåll tynger detaljhandeln
Hushållens försiktiga konsumtionsbeteende speglas inte minst i detaljhandels fortsatt svaga resultat. Detaljhandelns försäljningsvolym ökade med 1,0 procent i juli jämfört med föregående månad, i kalenderkorrigerad och säsongsrensade tal. Uppgången berodde till stor del på sällanköpsvaruhandeln som ökade med 2,7 procent jämfört med juni månad. På kort sikt ser det därmed lite ljusare ut men den bilden är något missvisande ur ett längre tidsperspektiv. Från juli 2022 till juli 2023, minskade detaljhandeln med 2,1 procent.
Att konsumtionen sjunker på årstakt beror till stor del på den höga inflationen och hushållens räntor som har stigit markant sista året. Det syns inte minst i grafen nedan till vänster som visar på hushållens låneräntor, uppdelat i nya avtal och i utestående belopp. Det som går att utläsa är bland annat att de nya avtal som ingås för räntebindningstider mellan 1 och 5 år är betydligt högre än de befintliga avtal som redan är tagna. Det innebär med andra ord att när allt fler bundna lån går ut kommer de hushållen att påverkas markant av högre räntekostnader. Men med mindre marginaler på grund av bland annat högre räntor och hög inflation sjunker tillväxttakten för både konsumtionslån och bostadslån.
När räntorna stiger blir det allt mindre attraktivt att välja bostadslån med bunden ränta över bostadslån med rörlig ränta. SCB:s finansmarknadsstatistik visar tydligt hur andelen bostadslån med rörlig ränta blir en allt större andel av den totala stocken, se figuren nedan till vänster.
När styrräntan höjs påverkar det inte bara hushållens räntekostnader utan även ränteinkomsterna. Men räntekostnaderna och ränteinkomsterna har inte följt varandra. Räntekostnaderna har ökat i betydligt snabbare takt på grund av att bolåneräntor och andra låneräntor har ökat i mer än hushållens inlåningsräntor har ökat. Det syns inte minst i grafen nedan, där styrräntan är presenterad på höger skala (inverterad skala) och hushållens räntenetto (ränteinkomster – ränteutgifter) på vänster skala.
Sammanfattningsvis påverkas utfallet både i hushållens konfidensindikator och i detaljhandeln av centralbankernas räntepolitik och en inflationstakt som är hög men avtagande. Höga räntor och hög inflation gör att hushållen är alltmer försiktiga när det kommer till både den faktiska konsumtionen samt den planerade. Något att ha i åtanke är även att de genomförda räntehöjningarna, samt eventuella framtida höjningar, från Riksbanken inte har slagit igenom med full kraft än. Det innebär att hushållens räntekostnader förväntas öka ytterligare, vilket lär bidra till en ännu bistrare tid framöver. Elräkningen är tack och lov ännu så länge något mer hanterbar jämfört med tidigare. Kall vinter och vindstilla kan ändra på det, något vi har sett bevis på tidigare.
