Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Igår 04 feb 2021

Svensk teknikutveckling under 125 år

Identiteten som modern tekniknation är i dag djupt förankrad i svensk självbild. Forsknings- och innovationsdrivna teknikföretag som inom sina specialområden konkurrerar på internationell toppnivå uppfattas av många svenskar som en självklarhet i dag.

Under tidigt 1900-tal började man bygga ett telefonnät i Sverige.  Ur Ericssons arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Under tidigt 1900-tal började man bygga ett telefonnät i Sverige. Ur Ericssons arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Sveriges roll som framträdande tekniknation började ta form ungefär vid den tid då Verkstadsföreningen, Teknikföretagens föregångare, etablerades, det vill säga under 1800-talets sista decennier. Verkstadsföreningen grundades 1896 och året därpå anordnades det evenemang som tydligare än något annat manifesterade Sverige som industri- och teknikland – Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. På utställningen triumferade en ny generation av teknikföretag och deras produkter – de Lavals separatorer och turbiner, L M Ericssons telefoner, bessemerstål från Sandviken, träbearbetningsmaskiner från Bolinders, symaskiner från Husqvarna och tändsticksmaskiner från Jönköpings tändsticksfabrik.

De Lavals Separator gjorde stor succé på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Ur Alfa Lavals arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Elektriciteten var allestädes närvarande, dels genom de utställda generatorer och trefasmotorer som visades upp av Asea, dels genom att dessa också användes för att driva de tusentals glödlampor som kvällstid lyste upp området.

Det särskilda ”industrinummer” som Svenska Dagbladet publicerade med anledning av utställningen andas en närmast överraskad förundran. Skribenterna påpekar att industrin på några decennier inte bara expanderat. Den har också gått från att exportera råvaror baserade på svenska naturtillgångar till andra länders industrier till att själv tillverka bearbetade produkter inom pappers- och massatillverkning och verkstadsindustri. Särskilt framhålls att elektriciteten på kort tid ”intagit ett framstående rum inom tekniken, öfverflyglat många af sina äldre kamrater och nu utgör det centrum, kring hvilket de tekniska tankarne kretsa, hvarmed uppfinningarna syssla”.

Entusiasmen var begriplig. Industrialiseringen hade nått Sverige sent i jämförelse med Västeuropas stora länder, men utvecklingen hade i gengäld gått fort. I en tidigare fas, som inleddes ungefär vid 1800-talets mitt, hade tekniska nymodigheter som ångkraft och järnvägar introducerats med förebild från främst Storbritannien. Textilindustri och sågverk blev viktiga exportbranscher och svenskt järn hade marknader i de tidigt industrialiserade länderna. Sverige var förvisso alltjämt ett jordbruksland men industriella produktionsformer och ny teknik började sätta sin tydliga prägel på landsortens bruksorter och, efterhand, städernas arbetsplatser.

Den andra industriella revolutionen

Decennierna kring sekelskiftet 1900 gick emellertid industrialiseringen in i en ny fas med elektrifiering, nya vetenskapsbaserade tillverkningsmetoder, koncentration till stora produktionsanläggningar och en utvecklad masstillverkande verkstadsindustri. Detta brukar sammanfattas som den andra industriella revolutionen. Det var denna omställning som Stockholmsutställningen 1897 gav så tydligt uttryck åt. Likaså kan Verkstadsföreningens tillkomst året innan förstås som en konsekvens av samma omställning.

En rad så kallade ”snilleindustrier” baserade på tekniska innovationer vann snabbt internationella framgångar. Flera av dessa fick stor uppmärksamhet på Stockholmsutställningen medan andra, som de något yngre Aga och SKF, blev tongivande en bit in på 1900-talet. Många av de nya industrierna var förlagda till städerna, och urbaniseringen tog fart på allvar. Den tidigare fasens industristäder som Stockholm och Norrköping fick konkurrens av bland annat Göteborg och Malmö, där varv och mekanisk verkstadsindustri utvecklades snabbt.

Att initiativet till Verkstadsföreningen kom från just Göteborg och James Keiller på Göteborgs Mekaniska verkstad är med det i åtanke knappast förvånande. Med de materiella förändringarna följde även nya sociala och kulturella förutsättningar. Industriföretagare och ingenjörer hörde till de samhällsgrupper som fick ökat inflytande, samtidigt som en industribaserad arbetarrörelse började formera sig.

Det faktum att Sverige inte hörde till de krigförande länderna under vare sig första eller andra världskriget gav svenska företag påtagliga konkurrensfördelar i jämförelse med de flesta andra industriländer. I det Folkhemssverige som etablerades under mellankrigstiden och expanderade under efterkrigstiden spelade de stora teknikbaserade industriföretagen, som biltillverkaren Volvo och telekomföretaget L M Ericsson, en central roll både som tillväxtmotorer och som organisatorisk förebild även för andra samhällssektorer. Det materiella välståndet ökade i rask takt – under perioden 1870–1970 var det endast Japan av alla världens länder som uppvisade en bruttonationaltillväxt per capita jämförbar med Sveriges.

falttelefoner.jpg

Svenska företag gynnades av att Sverige inte blev indraget i något av världskrigen. Telekomföretaget L M Ericsson var ett av företagen som expanderade kraftigt och bidrog till att öka det svenska välståndet. Här ses en av företagets fälttelefoner i bruk. Ur Ericssons arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Den tredje industriella revolutionen

Om ångmaskinen utgjort den teknologiska kärnan i den första industriella revolutionen och elektriciteten i den andra brukar man peka på datorn i den tredje industriella revolutionen. Den moderna datorindustrin som växte fram under 1960- och 70-talen, den gradvisa övergången från analog till digital teknik, från elektronrör till transistorer och integrerade kretsar, fick fundamentala konsekvenser för såväl produktionsindustrin som de finansiella systemen. Ökad världshandel, förbättrade kommunikationer och globala produktions- och värdekedjor skapade nya internationella marknadsmöjligheter för företag som Ericsson och ABB.

Decennierna i slutet av 1900-talet kännetecknades också av en övergång från produktionsorienterad tillverkning till kundefterfrågad tillverkning och av en tjänstesektor som växte i jämförelse med tillverkningsindustrin. Den expansion som skedde inom först datorindustrin och sedan den internationella telekommunikationsindustrin ledde till uppkomsten av en rad nya, IT-baserade branscher som blev centrala i vad som kommit att kallas informationssamhället.

En fjärde revolution?

Under 2000-talet har den digitala utvecklingen tagit ett ytterligare steg. Artificiell intelligens, bioteknik, internet of things, 3D-printing och en lång rad andra tekniker har kombinerats med nya nätverks- och plattformsbaserade organisationsformer.

Detta steg är så radikalt att många analytiker menar att vi befinner oss i en ny, fjärde industriell revolution. Den innebär en fusion mellan fysiska, biologiska och digitala teknologier och system. Samtidigt står samhället inför nya utmaningar i form av mänsklig påverkan av miljö och klimat, som gör att den utvecklings- och tillväxtrationalitet som hittills präglat den industriella epoken måste ifrågasättas. Dagens teknikföretag, stora eller små, sekelgamla eller startups, är mitt uppe i denna utveckling. Vad den kommer att innebära får framtiden utvisa.

Under våren fortsätter vi att sätta strålkastarljuset på lösningar av olika hållbarhetsutmaningar och fördjupar diskussionen i sex webbsända tv-program ledda av journalisten Marianne Rundström.

  • 31 mars – 16.00-17.00
  • 7 april – 16.00-17.00
  • 14 april – 16.00-17.00
  • 21 april – 16.00-17.00
  • 28 april – 16.00-17.00
  • 4 maj – 16.00-17.00

Läs mer här.

Visa mer