”Sjöfarten har mycket kvar i sitt miljöarbete”

Omkring 70 000 fartyg rör sig över världshaven. I vart och ett av dem bildas stora mängder så kallat länsvatten, vatten från rengöring och kondens samt havsvatten som läcker in i maskinrummen, där det blandas med olika oljor och kemikalier. Ofta släpps det sedan ut i haven genom bristfälliga utrustningar. Benny Carlson fastnade för problemet redan under utbildningen till ingenjör på Chalmers. Den lösning han sedan dess utvecklat används nu i många av världens fartyg.

– Miljöintresset har ökat enormt under de tjugofem år vi har varit igång men sjöfarten har inte gjort det miljöarbete som gjorts på land, säger han kritiskt.

Samtidigt växer sjöfarten, berättar Eva-Lotta Sundblad som är vetenskaplig samordnare vid Havsmiljöinstitutet, som samlar expertis och forskning om haven och bland annat sjöfarten.

– Den ökar jättemycket i Östersjön och ökningen prognostiseras att fortsätta. Det är transportproblem i Europa och den svenska strategin är att transportera mellan hamnar istället för på vägar. Det är extremt viktigt att sjöfarten har bra lösningar, länsvatten är bara ett av problemen tillsammans med exempelvis målarfärg och de vanliga avgaserna, förklarar hon.

Samlar ihop ”skit”

Miljöfrågan var högaktuell i slutet av 80-talet, minns Benny Carlson. Säldöd och Miljöpartiets intåg i riksdagen sammanföll med anklagelser mot sjöfarten, befogade sådana, förstår man på honom.

– De länsvattenseparatorer som fanns fungerade inte. Fartygen släppte ut smutsen i smyg på nätterna och fuskade med mätutrustningen.

Benny Carlsons dåvarande arbetsgivare Stena Line tog tag i frågan, och med examensarbetet från Chalmers i bakfickan och en engagerad kollega, Peter Lanzén, hade han tagit fram en lösning för att rena vatten efter ett år. Med samma kollega startade han sedan Marinfloc AB.

– Att rena vatten är inget annat än att koncentrera skit, säger han.

Den reningsteknik som Marinfloc använder metoden kallas flocation. Enkelt beskrivet binder man ihop oljedroppar och partiklar med polyaluminiumklorid och därmed frigörs föroreningarna från vattnet. De sammanbundna aggregaten förs sedan till ytan genom mikrobubblor av luft och kan avskiljas.

Tekniken är gammal, förklarar Benny Carlson men Marinfloc utvecklar sätt att applicera den i en båt.

– Vi började med länsvatten men i dag arbetar vi med samma teknik för att rena fartygens toaletter och avlopp från BDT (bad, dusch och tvätt). Vi använder även liknande teknik för att rena vatten från oljeplattformar. Restprodukterna pumpas sedan iland.

Kontroller och böter

De svenska redarna är duktiga när det gäller påverkan i luft och vatten, enligt Eva-Lotta Sundblad vid Havsmiljöinstitutet. Sjöfart generellt kan vara både bra och dåligt, menar hon.

– Bra istället för att flyga om man inte har bråttom och lastar fullt, men om det måste gå fort och man inte kan lasta fullt blir det en helt annan sak.

Trots milda miljökrav jämfört med europeisk lastbilstrafik styrs sjöfarten av internationella regler och hot om böter när man inte sköter sig, bara i USA har sjöfarten genom åren tvingats betala 500 miljoner dollar i avgifter för exempelvis utebliven dokumentation i så kallade oljedagböcker, berättar Benny Carlson.

– Fartygen kan när som helst utsättas för en Port State Control, där myndigheterna går ombord och då gäller det att ha koll, vilket Marinfloc kan hjälpa till med på digital väg.

Och många väljer den hjälpen. Idag finns företagets olika system i cirka 60 procent av världens kryssningsfartyg, vilka oftast byggs i Europa. Det till skillnad mot lastfartyg, där de flesta byggs i Kina eller Sydkorea. I de senare fallen använder man en enklare teknik för rening vilket ofta ger ett sämre resultat, vilket innebär att även nya fartyg kan få anmärkningar och böter, förklarar Benny Carlson.

– Det händer mycket inom sjöfarten och det är jätteroligt. Jag är en tekniklösarnörd — jag vill lösa problem!