Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Igår 16 apr 2021

Från Västerås till världen

Det är svårt att andas ordet svensk industrihistoria utan att i samma andetag också nämna ABB. Grundat 1883 och en drivande kraft i elektrifieringen av industri och samhälle, idag ledande globalt teknikbolag med 105 000 medarbetare i fler än 100 länder som driver omställningen av samhälle och industri för att uppnå en mer produktiv och hållbar framtid.

Björn Weichbrodt med den första IRB 6. Källa: ABB
Björn Weichbrodt med den första IRB 6. Källa: ABB

1883 grundade ingenjören och uppfinnaren Jonas Wenström Asea. Under en tid då elektricitet fortfarande var en nymodighet förstod han att det fanns större användningsområden för elkraft än belysning. Elektriciteten kunde förvandlas till värme, rörelse eller ljus, precis det som behövdes för att öka industrins produktivitet och konkurrenskraft. Enda problemet var att man hade ännu inte kommit på hur kraften skulle kunna överföras på ett ekonomiskt sätt från ett ställe till ett annat och komma till industrins nytta.

Johan Wenström. Källa: ABB

Jonas Wenström insåg att kraftöverföringen måste lösas med växelström, som först kunde transformeras till högre spänning och minska förlusten vid transport, och sedan transformeras ner till normal förbrukningsspänning. Wenström var inte ensam om den insikten, men hans lösning hade flera fördelar gentemot konkurrenternas och var dessutom den enda som redan från början utgjorde ett komplett system med generator, transformator och motor. 1890 lämnade Jonas Wenström in patentansökan för sitt trefassystem, och 1893 kunde Asea bygga världens första kommersiella trefasöverföring mellan Hällsjöns vattenkraftverk och gruvorna i Grängesberg. Så var industrihistoria skriven: trefassystemet möjliggjorde storskalig elektrifiering, gjorde den ekonomiskt lönsam och skapade förutsättningarna för Sveriges industriella utveckling.

Därifrån tog det fart. Aseas affärserbjudande kom brett att definieras som ”generering och tillämpning av elektrisk energi”, och med att elanvändningen ökade i samhället ökade också affärerna med alltifrån ångturbiner för kraftverk till elektriska lokomotiv till passagerartåg. Vid 1900-talets mitt hade Asea utvecklats till ett heltäckande företag inom starkströmsområdet med  tillverkning av bland annat generatorer, turbiner, kablar, hissar, svetsutrustning, fläktar, hushållsapparatur, ellok och elöverföringsanläggningar, men det dröjde till 1970-talets början för Asea att åter skriva industrihistoria inom ett av de områden ABB idag är mest känt för - robotik.

Aseas-motorserie-M-1914.jpg

Aseas motorserie M 1914, utvecklad från den första växelströmsmotorn. Källa: ABB.

Koncernchefen Curt Nicolin hade inspirerats av robotar han sett i USA, och när licensproduktion av de amerikanska robotmodellerna gick till ett annat företag gav Nicolin utvecklingsenheten på Asea i uppdrag att ta fram en egen prototyp. Sammanlagt 18 ingenjörer från utvecklingsenheten engagerades under våren 1972 för att ha en prototyp färdig till julen samma år, och under stor uppståndelse kunde man till slut i oktober 1973 visa upp protypen för roboten IRB 6 på Hotell Foresta på Lidingö. Målet var uppnått, en prototyp för en helt ny industrirobot var klar, unik i sitt slag på tre punkter: elektrisk, mikrodatorstyrd och antropomorf – det vill säga människoliknande efter tidens mått.

Sakta men säkert ökade suget efter robotik i svensk industri, och 1978 blev robotverksamheten lönsam för Asea trots stora kostnader för utveckling och marknadsföring. Idag har ABB installerat fler än en halv miljon industrirobotar världen över, och fortsätter driva utvecklingen inom industrirobotik från fabriken på Finnslätten i Västerås. Den första Asea-roboten IRB 6 kunde lyfta sex kilo, jämfört med den senaste generationens industrirobotar med lyftkapacitet på uppåt ett ton, men robotikutvecklingen har många fler dimensioner än så.

Utöver prestanda är dagens robotar uppkopplade, smarta och framför allt kollaborativa. ABB introducerade 2015 sin första kollaborativa samarbetsrobot YuMi, vilket blivit ytterligare en milstolpe i företagets robothistoria, och tidigare i år lanserade ABB en helt ny generation kollaborativa robotar med högre nyttolaster och hastigheter och som därmed kan tillgodose den ökande efterfrågan på automation inom många industrier. Parallellt med robotutvecklingen har attityderna i samhället kring robotar förändrats. Rädslan för att robotarna skulle ta människors arbetstillfällen har med tiden tonat ut, och istället är de allra flesta överens om att det är just tack vare den konkurrenskraft som robotiken ger som vi har industrijobb i Sverige. Och det är tack vare industrirobotarnas säkra och effektiva arbete som vi idag eliminerat farliga, smutsiga och repetitiva arbetsmoment i svensk industri.

1988 genomfördes företagets största förändring när Asea slog sig samman med Schweiziska Brown Boveri & Cie 1988 och bildade nuvarande ABB, vilket gjorde ABB till världens ledande leverantör till energiindustrin. 2018 meddelade ABB avyttrandet av kraftöverföringsverksamheten till japanska Hitachi som slutfördes 2020. I dag består ABB av fyra starka affärsområden med fokus på elektrifiering, motion, robotik och automation, med världsledande lösningar inom bland annat styrsystem och automation, laddinfrastruktur, elektriska motorer och drivlinor, med fokus på energieffektivitet och optimering av industriella processer som skapar såväl konkurrenskraft som klimatnyttor. Tillsammans med kunder, partners och leverantörer fortsätter ABB skriva framtidens historia - från Västerås till världen.

I år firar Teknikföretagen 125 år och det gör vi i hållbarhetens tecken. Under sex webbsända tv-program sätter vi strålkastarljuset på lösningar av olika hållbarhetsutmaningar och fördjupar diskussionen tillsammans med politiker, experter och företagsledare. Se programmen här.