Värna Sveriges stabila arbetsmarknad

Vi lever i en tid med krig i Europa, hot om handelskrig och stor geopolitisk oro. Sverige behöver rustas upp militärt och vi behöver öka vår civila motståndskraft, vilket förutsätter investeringar och därmed en god ekonomisk utveckling. Det handlar också om att säkra Sveriges välfärd med en välfungerande skola och sjukvård. Allt detta kräver att alla bidrar. Ändå hörs politiska förslag om att vi ska jobba mindre, genom arbetstidsförkortning eller avskaffat karensavdrag. Vår uppfattning är att Sverige som helhet snarast bör jobba mer.

Val 2026

Nej till arbetstidsförkortning och avskaffat karensavdrag

Trots enorma behov av investeringar i såväl militär som civil resiliens, klimatomställning och fysisk och digital infrastruktur finns förslag från politiskt och fackligt håll om att på olika sätt minska arbetstiden. Teknikföretagen säger nej till arbetstidsförkortning och vi vill bevara karensavdraget.

Vi lever i en tid med krig i Europa, hot om handelskrig och stor geopolitisk oro. Sverige behöver rustas upp militärt och vi behöver öka vår civila resiliens. Allt detta kräver investeringar, och därmed god ekonomisk utveckling. Det kräver i sin tur fler arbetade timmar i ekonomin. Ändå vill vissa politiska partier och fackförbund sänka den generella veckoarbetstiden till 35 timmar, med bibehållen lön.

Därtill föreslås att karensavdraget avskaffas. Karensavdraget fungerar som en självrisk vid sjukdom som förenklat innebär att den anställde inte får någon lön under den första sjukdagen. Förespråkare för ett avskaffat karensavdrag menar att det är orättvist att tjänstemän kan arbeta hemifrån vid sjukdom, till skillnad från arbetare. Skillnader i arbetsuppgifter och arbetsmiljö är dock en naturlig del av arbetsmarknaden och motiverar i praktiken olika lösningar, utan att detta innebär orättvisa. Vid sjukdom ska dessutom varken arbetare eller tjänstemän arbeta. 

Arbetade timmar handlar också om att säkra Sveriges välfärd. Enligt beräkningar skulle sänkt arbetstid och avskaffat karensavdrag innebära uppemot 200 miljarder kronor mindre i skatteintäkter, varje år. 

Teknikföretagen säger nej till arbetstidsförkortning

Våra skäl för att säga nej:

  • Sänkt arbetstid ger minskad produktion av produkter och tjänster, vilket innebär minskade skatteintäkter. Det leder till neddragningar i offentligt finansierad välfärd och uteblivna investeringar i försvar eller infrastruktur. Vår medlemsundersökning visar dessutom att sänkt arbetstid kan innebära att företag och arbetstillfällen lämnar Sverige.
  • I en tid av oro behöver vi tilltro till den svenska arbetsmarknadsmodellen för att behålla en stabil och välfungerande arbetsmarknad. Politiska ingrep rubbar balansen i modellen och det är svårt att rätta till.
  • Arbetstid och lön hänger ihop och ska förhandlas på branschnivå. Det har vi gjort i årtionden genom Industriavtalet, där exportindustrin sätter märket för kostnadsökningar i Sverige. I kollektivavtalsförhandlingar finns redan idag möjlighet att förhandla om sänkt arbetstid med lösningar som passar för branschen. Inom industrin har vi avtalat fram arbetstidsförkortning i form av både tidbanker och deltidspension.

Teknikföretagen säger nej till slopat karensavdrag

Våra skäl för att bevara karensavdraget:

  • Sjukfrånvaron kommer att öka. När man under 1990-talet slopade karensavdraget ökade sjukfrånvaron markant. För att komma till rätta med problemen återinfördes karensavdraget. Därefter har sjukfrånvaron sjunkit. Det vore direkt olämpligt att staten inför regler som vi vet leder till högre sjukfrånvaro.
  • Förslaget innebär stora kostnader för företagen. När sjukfrånvaron ökar minskar produktionen av varor och tjänster. Detta leder till minskade intäkter för företagen och lägre skatteintäkter till Sverige. Dessutom drabbas företagen av ökade sjuklönekostnader. Frånvarande personal kan också behöva ersättas, till exempel genom att bolagets tvingas betala för övertidsarbete alternativt för att hyra in personal. Beräkningar visar att det skulle drabba svensk ekonomi med tiotals miljarder kronor. Det har vi inte råd med.
  • Slopat karensavdrag leder till ökad arbetsbelastning och försämrad arbetsmiljö. När sjukfrånvaron stiger behöver andra anställda täcka upp för frånvarande kollegor. Detta kan leda till högre arbetsbelastning och stress. Återkommande frånvaro hos vissa personer kan dessutom försämra den psykosociala arbetsmiljön genom irritation och osämja på arbetsplatsen.