Reformera gymnasieskolan från grunden
Industrin står inför stora rekryteringsbehov samtidigt som alltför många unga går igenom gymnasiet utan att bli redo för vare sig yrkesliv eller högre studier. Nu krävs en gymnasieskola med ny struktur, som hjälper eleverna till arbetslivet.
Gymnasieskolans struktur är daterad, med sin strikta uppdelning mellan teoretiska program och yrkesprogram. I dag överlappar kompetenser och yrkesroller varandra på arbetsmarknaden. Industrin söker medarbetare som kombinerar praktiska färdigheter med teoretisk förståelse.
Teknikföretagen föreslår en utvecklad gymnasieskola som bygger på att uppdelningen mellan teoretiska och yrkesförberedande program slopas, att gymnasiet får bredare ingångar och stegvisa val, eftersom det är för tidigt att göra ett yrkesval redan i årskurs 9, samt att de höga kraven behålls - industrin behöver medarbetare med stabil grund i såväl svenska och engelska som naturvetenskapliga ämnen.
Inför incitament för studier inom STEM på samtliga utbildningsnivåer
Sverige behöver fler som väljer STEM-utbildningar – och potentialen finns. Men för att omvandla ungas intresse till faktiska studieval krävs mer än goda ambitioner. Det behövs strategiska insatser och tydliga incitament som gör det attraktivt att välja dessa utbildningar.
Många unga överväger teknik-, naturvetenskaps- eller industritekniska programmen inför gymnasiet, men långt ifrån alla tar steget. En tredjedel uppger att de blivit avrådda från att studera STEM-utbildningar. Sveriges ingenjörer har därutöver visat att ungas betyg missgynnas av att studera natur - och teknikprogrammen på gymnasiet.
Intresset för ingenjörsutbildningar har ökat, men genomströmningen på ingenjörsutbildningarna ligger fortsatt lågt. Examensfrekvensen från civilingenjörsutbildningar är cirka 55 procent.
Teknikföretagen föreslår incitament riktade till elever och utbildningsaktörer, såsom ekonomiska och meritbaserade drivkrafter för elever och studenter samt justerade ersättningsmodeller för utbildningsanordnare.
Stärk förutsättningarna för en träffsäker dimensionering av högre utbildning
Intresset för ingenjörsutbildningar har ökat, men genomströmningen på ingenjörsutbildningarna är fortsatt låg. I den mest aktuella statistiken är examensfrekvensen på civilingenjörsutbildningar cirka 55 procent. För att vända utvecklingen behövs ett helhetsgrepp om dimensionering, också utifrån ett kvalitetsperspektiv.
Teknikföretagen föreslår att styrning och resurstilldelning ska stödja ett utbildningsutbud som matchar de regionala och nationella behoven, att lärosäten och arbetsliv gemensamt planerar utbildningsutbudet och att lärosäten ges bättre förutsättningar att driva utbildningar inom sina styrkeområden - även om de är dyra.
Sätt nationella mål för kompetens inom strategiskt viktiga områden
Samtidigt saknas en helhetssyn på vilka kompetenser som Sverige behöver för att öka vår resiliens och stärka vår konkurrenskraft. Ett antal länder har redan nationella strategier för kompetens. Tysklands National Skills Strategy tar sikte på att öka tillgång till utbildning, stärka samverkan i regioner och branscher samt att ge bättre planeringsförutsättningar för företag. Skills England har ett liknande uppdrag och arbetar bland annat för att säkerställa framdriften av den nationella industristrategin.
Teknikföretagen föreslår att Sverige sätter nationella mål för kompetens med avstamp i de strategiska tekniker som identifierats för Sverige, och att resurser avsätts för att nå dessa mål.
