Sverige behöver en teknikpolitik

Vad tusan är teknikpolitik? Jo, det handlar om hur staten skapar rätt förutsättningar för att utveckla, testa och sprida ny teknik – så att företag kan växa, innovationer når marknaden och Sverige står starkt i det globala racet efter morgondagens teknik.

Val 2026

Från 2028 kommer EU:s konkurrenskraftsfond börja komma forskning och företag till gagn. Konkurrenskraftsfonden föreslås få en budget på 410 miljarder euro, som ska investeras i bland annat i strategisk teknik, fossilfrihet och industrialisering, i enlighet bland annat med Draghi-rapportens rekommendationer.

För svenskt vidkommande är detta en enorm möjlighet. Vi har en innovativ högteknologisk bred industri i framkant, ofta ledande inom grön omställning och smart teknik. Med medel från EU:s konkurrenskraftsfond kan den svenska industrins redan stora investeringar i forskning och utveckling accelereras för att ge oss en än bättre position i den globala teknikkapplöpningen.  

För att detta ska bli verklighet behöver Sverige börja arbeta mer sammanhållet. Forsknings- och innovationspolitik och industripolitik hänger nära ihop men behandlas ofta som vitt skilda områden. Det gör att viktiga satsningar inte alltid leder hela vägen till nya produkter, nya företag och nya jobb i Sverige. Därför behövs ett skifte i hur man behandlar forskningspolitik och industripolitik. De behöver underordnas en teknikpolitik i syfte att skapa samspel mellan forskning, innovation och industri. En nationell strategisk teknikpolitik gör det lättare att omsätta ny kunskap i praktiken, testa och skala upp lösningar och skapa attraktivitet för industrialisering i Sverige. På så vis kan vi säkerställa att värdet av våra forskningsinvesteringar faktiskt landar i stärkt svensk konkurrenskraft. 

Inrätta ett nationellt teknikråd   

I vissa länder har regeringen en Chief Technology Officer (CTO), i andra länder har man rådgivande kanslier eller särskilda utskott som hanterar strategiska frågor kring den inhemska industrins roll och möjligheter kopplat till forskning och industrialisering. 

Precis som flera av våra konkurrentländer behöver Sverige en sådan funktion på högsta politiska nivå, som kan peka ut vilka nyckelteknologier som är mest strategiskt viktiga för oss, och säkerställa att satsningar följs upp och får effekt. Ett sådant teknikråd bör placeras i Regeringskansliet och samla expertis från industri, akademi och myndigheter och stärka samordningen så att industrins behov vägleder prioriteringar och att forsknings- och innovationssatsningar omsätts i ökad konkurrenskraft och uppskalning i Sverige. 

Avsätt 5% av BNP till forskning, varav statliga anslag om minst 1% 

I dag står staten för en alltför liten del av de samlade forskningssatsningarna, vilket gör det svårare att attrahera privat kapital och behålla avancerad forskning i landet. Genom att i snabb takt öka de offentliga FoI-investeringarna till minst 1 procent av BNP (idag cirka 0,8 procent) stärks akademin, forskningsinstituten och förutsättningarna för industrin att utveckla och testa nya tekniska lösningar. Det ger Sverige en stabil grund för framtida konkurrenskraft, innovation och tekniskt ledarskap.  

Skapa ett Teknikkliv för satsningar på banbrytande teknik 

Svensk industri behöver kunna ta stora tekniksprång för att möta både klimatomställning och konkurrens från utlandet. Men satsningar på helt ny och oprövad teknik innebär ofta så hög risk att företagen inte kan ta den på egen hand. Ett teknikkliv bör därför införas som stöd till pilotprojekt, test- och demoanläggningar och andra avancerade teknikskiften med stor potential. Med ett teknikkliv kan Sverige snabbare utveckla och skala upp banbrytande lösningar – och säkerställa att nyckelteknik som behövs för omställningen även i fortsättningen utvecklas i Sverige.