Remissvar avseende ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023-59).pdf

Teknikföretagen värdesätter möjligheten att lämna synpunkter på slutbetänkandet från Forskningsfinansieringsutredningen. Samhället står inför flera utmaningar där forskning och kunskap är nyckeln framåt och där industrin har en avgörande roll. Teknikföretagen anser att den modell genom vilken de statliga forskningsanslagen fördelas därmed får en allt viktigare roll, utifrån komplexiteten i de utmaningar som Sverige står inför.

I linje med utredningens slutsatser konstaterar även Teknikföretagen att förutsättningarna behöver förbättras inför den kraftsamling som behövs för att Sverige, på ett kraftfullt sätt, ska kunna ta sig an de framtida utmaningarna på ett konkurrenskraftigt sätt. Teknikföretagen anser att en väl strukturerad organisationsförändring kan utgöra en del i ett sådant arbete. Det behövs en förändring till ökad tydlighet, mindre byråkrati samt att tillgängliga resurser används mer effektivt. Teknikföretagen ställer sig därför bakom en organisationsförändring utifrån utredningens förslag, förutsatt att genomförandet sker på ett sådant sätt att eventuella risker minimeras. Exempel på sådana risker kan utgöra ”vacuum” i systemet under förändringsarbetet, eller minskad tillgång på resurser.

Våra synpunkter i korthet:

• Förutsättningar behöver skapas för kraftsamling på forskning och innovation – en organisationsförändring kan, rätt genomförd, utgöra en del i detta.
• En organisationsförändring får inte leda till en avstannad ambition vad gäller forsknings- och innovationspolitiken. Effektiviseringsvinster med en organisationsförändring måste användas för långsiktiga och offensiva satsningar på forskning och innovation.
• Det finns tre drivkrafter i forsknings- och innovationssystemet som har olika logik och bör komplettera varandra; det akademiskt drivna (främst grundforskning), företagens och offentlig sektors behov och innovationskraft (främst behovsmotiverad och tillämpad forskning) samt implementering och nyttiggörande. Det senare inte minst för att både skapa nya företag och stärka innovationskraften i befintliga företag och därmed arbetstillfällen i Sverige.
• Det är viktigt att de olika perspektiven hanteras i ett helhetsperspektiv och att den myndighetsstruktur som beslutas på ett effektivt sätt är samordnad samt har en tydlig samverkan med bl a industrin. En myndighetsstruktur som möter upp mot dessa olika drivkrafter skapar möjlighet både till excellent forskning och till koordinerade satsningar i hela innovationskedjan, från forskning till innovation.
• Det är avgörande att tillräckliga resurser finns att fördela för de nya myndigheterna samt att det finns en balans mellan de olika områdena. Det är viktigt att behovsmotiverad och industrirelevant forskning får tillräckliga resurser.
• Det är angeläget att en mer enhetlig tolkning av reglerna för statligt stöd och indirekta kostnader genomsyrar en ny myndighetsstruktur. Det skulle underlätta för aktörerna i systemet att utveckla samverkan och innovationssystemets förmåga att bidra till konkurrenskraft.
• Vår bedömning är att en modell med full kostnadstäckning för forskningens utförande bör användas, förutsatt att den genomförs inom icke-ekonomisk verksamhet.
• En nationell organisation för forskningsfinansiering behöver skapa bra förutsättningar för internationell uppkoppling. I de nationella satsningarna som görs måste vi förhålla oss till och i relevanta fall dra nytta av de gemensamma europeiska satsningar som görs, inom till exempel EU:s ramprogram för forskning och innovation.
• Ett uppdaterat finansieringssystem behöver också kunna hantera och samordna forskning och innovationer med dubbla användningsområden (dual-use).