Teknikföretagen ser mycket positivt på att ha fått möjlighet att lämna synpunkter på Utredningen om organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur och hur den kan utvecklas på nationell nivå.
Sverige tillhör världstoppen när det gäller investering i FoU, som andel av BNP. Idag står företagen på egen hand för drygt 70 procent av Sveriges totala FoU. Teknikföretag står för lejonparten av dessa investeringar. Företag som Ericsson, Saab, Volvo Cars, ABB, Volvo Group, Alfa Laval, Northvolt, Atlas Copco och Scania investerar årligen miljarder i FoU i Sverige, vilket skapar kvalificerade jobb, generar exportintäkter och bidrar med lösningar som behövs för en grön omställning. För att fortsätta ha ledartröjan i hållbar utveckling och trygga svenska jobb måste staten och industrin samarbeta inom gemensamma satsningar. Men konkurrensen om företagens investeringar i FoU är stenhård. Tillgång till kompetens och möjligheter till samverkan med akademi och institut är viktiga faktorer som väger tungt för företagens beslut om FoU-investeringar. Här har forskningsinfrastrukturer en central och hittills underutnyttdjad roll.
Framgångsrik forskning är i mycket hög utsträckning beroende av tillgång till forskningsinfrastrukturer, som exempelvis avancerade laboratorier, mätstationer, beräkningsresurser eller databaser samt av de expertkompetenser som finns kopplade till dessa. Detta gäller inom alla forskningsområden och genom hela forskningsprocessen – från grundläggande forskning till innovation och praktisk tillämpning.
Vi menar att vi just nu har ett avgörande läge då det gäller att Sverige även fortsatt kan vara attraktivt för företagens FoU-investeringar. Men det är helt avgörande att staten dels fortsätter göra långsiktiga satsningar på forskning och innovation som möter industrins behov, dels att den forskning som redan bedrivs tillgängliggörs för företagen. Vidare är vår bedömning är att det nu är synnerligen viktigt att industrin fullt ut ses som den reurs den utgör i innovationssystemet så att hela samhällets potential tas tillvara.
Vägen framåt vad gäller en ökad industriell användning är att använda den kunskap och kompetens som finns i företagen kopplat till att utforma affärsmodeller, organisera och leda verksamhet samt säkra leverantörskedjor. Inte minst teknikföretagens FoU-verksamhet inkluderar kompetenser och kunskap inom teknologi och affärsutveckling som sammankopplas och framför allt implementeras i företaget längs hela värdekedjan. Denna kunskap är en tillgång i innovationssystemet som inte minst forskningsinfrastrukturer i ökad utsträckning måste ta tillvara. Vi vill därför uppmana regeringen att ta fasta på detta i den fortsatta hanteringen av en strategi för forskningsinfrastuktur. Teknikföretagen och dess medlemmar är beredda att medverka för att realisera och konkretisera den potential som ligger i en nationell strategi för forskningsinfrastruktur.
Utredningen lämnar förlag på en rad områden och bedömer bland annat att det industriella deltagandet i både uppbyggnad och användning av forskningsinfrastruktur är ett sätt att maximera samhällsnyttan av investeringen som gjorts av offentliga medel. Teknikföretagen delar denna syn speciellt i ljuset av de stora och allvarliga utmaningar vi står inför. Samhällets hela potential måste, som redan nämnts, utnyttjas effektivt.
Världen står inför en brådskande utmaning att ställa om till hållbarhet, inom miljö och klimat men också vad gäller hur samhällen utvecklas och hur sjukdomar kan botas. Inom EU kommer grön och digital omställning tillsammans med en hög ambition att skapa framtida krisberedskap att ha stor påverkan på forskningen. Forskningsinfrastrukturer spelar i sammanhanget en viktig roll eftersom de är viktiga möjliggörare för excellent forskning. Analyser som utförs vid anläggningarna är av avgörande betydelse för den spetsforskning, och därmed också innovation, som behövs för framgångsrik klimatomställning. Industrin har här en ledande roll tillsammans med akademien. Det kan exempelvis handla om analyser och utveckling av nya klimatsmarta batterier, biobaserade material och livsmedel eller vetenskapliga framsteg vad gäller starkare magneter, nya komponenter i THz området för radiosignaler, nya typer av röntgendetektorer och utvecklingen av nya läkemedel. I takt med att samhällsbehoven ökar och industrin blir alltmer avancerad, så sammanflätas grundforskning och tillämpad forskning i allt högre grad. Vi ser att industrialiseringen av spetsteknologi ökar och går allt snabbare.
Utredaren föreslår även att den politiska styrningen utvecklas vad gäller den strategiska inriktningen för forskningsinfrastruktur. I det sammanhanget föreslår utredaren att forskningsberedningen, som idag har en rådgivande funktion till regeringen, breddas till att omfatta de politiska partierna, för att långsiktigt förankra forskningspolitiska inriktningar. Detta är positivt utifrån Teknikföretagens perspektiv och är också ett förslag som vi tidigare fört fram. Vi ser att det finns ett viktigt syfte med en parlamentariskt tillsatt Forskningsberedning att skapa en bred enighet om hur Sveriges forsknings- och innovationspolitik ska utformas. Genom att tillsätta en parlamentarisk Forskningsberedning, med ett brett perspektiv inkluderande innovationsfrågorna, menar vi att enighet och därmed en ökad stabilitet över tiden kan nås gällande de för Sverige centrala forsknings- och innovationsinvesteringarna. På så sätt kan förutsättningar skapas för växande kunskapsintensiva företag, export och skatteintäkter och därmed framtidens finansiering av välfärden. Det är även väsentligt att en Forksningsberedning, med ett brett innovationsfokus, har en koppling till såväl Utbildningsdepartementet som Näringsdepartementet.
Teknikföretagen har valt att främst fokusera våra synpunkter till utredningens förslag kopplat till att vidga perspektivet på forskningsinfrastruktur och öka industrins möjlighet att delta i både uppbyggnad och användning.
