Våren 2024 lämnade en statlig utredning förslag på hur EU:s lönetransparensdirektiv skulle genomföras i Sverige. Regeringen har nu gått vidare med utredningens förslag och presenterat en lagrådsremiss, vilket ger en tydligare bild av hur de svenska reglerna kan komma att utformas.
Lagrådsremissen är ett steg på vägen mot det slutliga lagförslaget, som enligt regeringens tidsplan ska överlämnas till riksdagen senast den 17 mars i år.
I stora delar ligger förslagen i lagrådsremissen i linje med den statliga utredningens bedömningar. Samtidigt gör regeringen vissa justeringar och förtydliganden som kan få praktisk betydelse för arbetsgivare.
– Bland de mest centrala nyheterna finns ett förslag om en höjd tröskel för den skriftliga lönekartläggningen. Skyldigheten föreslås gälla arbetsgivare med minst 25 anställda. Enligt nuvarande regler och den statliga utredningens förslag skulle motsvarande krav ha gällt redan från 10 anställda, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.
Anna Nordin fortsätter:
– Vid en första analys av lagrådsremissen framstår både reglerna om lönekartläggning och skyldigheten att ta fram en lönerapport som något mer detaljerade än tidigare. Arbetsgivarna kommer behöva ta hänsyn till flera olika lönebegrepp.
Anna Nordin, biträdande förhandlingschef, Teknikföretagen.
Fotograf: Viktor Fremling
Vidare föreslås att de nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2026, i stället för den 1 juni 2026, som tidigare föreslagits.
Teknikföretagen har sedan tidigare samlat allt du behöver känna till om de nya lönetransparensreglerna i Arbetsgivarguiden. Informationen bygger på den statliga utredningens förslag och kommer nu att uppdateras och kompletteras med utgångspunkt i lagrådsremissen.
När regeringen presenterat ett slutligt lagförslag kommer Teknikföretagen att fortsätta stödja medlemsföretagen genom fördjupad information och praktisk vägledning. Informationsmöten kommer att arrangeras runt om i landet och fler webbinarier planeras, både på svenska och engelska.
– Vi förbereder en bred informationsinsats så att våra medlemmar ska känna sig trygga i hur de nya reglerna ska hanteras i praktiken. Behöver du stöd redan nu är du alltid välkommen att kontakta din rådgivare, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.
Teknikföretagen återkommer när vi har mer information. Fram till dess kan du läsa mer om vad lönetransparensreglerna innebär i vår arbetsgivarguide.
- Juni 2023: Lönetransparensdirektivet började att gälla i EU. Direktivet har till syfte att förbättra tillämpningen av likalöneprincipen. I direktivet finns krav för att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete, framför allt genom insyn i lönesättningen och skärpta efterlevnadsmekanismer. Innan reglerna börjar gälla för företag måste respektive medlemsland införa reglerna.
- Maj 2024: Utredningen om genomförande av lönetransparensdirektivet överlämnade sitt betänkande SOU 2024:40. Utredningen innehåller förslag på hur lönetransparensdirektivet kan genomföras i svensk rätt.
- 15 januari 2026: Regeringen presenterade lagrådsremissen om lönetransparensregler. Remissen innehåller ytterligare detaljer om hur de svenska lönetransparensreglerna kan komma att utformas.
- 17 mars 2026: Senast vid denna tidpunkt presenterar regeringen lagförslaget (proposition) om hur de svenska lönetransparensreglera utformas.
- 1 juli 2026: Lönetransparensreglerna föreslås börja gälla i Sverige.
- 2027: Rapporteringskrav för bolag med fler än 150 anställda föreslås börja gälla.
- 2031: Rapporteringskrav för bolag med mellan 100 och 149 anställda föreslås börja gälla.
