Höjda lönekrav för arbetstillstånd - regeringen måste säkra undantag för teknik- och tillverkningsindustrin

Riksdagen röstade i förra veckan igenom höjningen av försörjningskravet för arbetstillstånd till 90 procent av medianlönen. Det innebär att från den 1 juni 2026 krävs en lön om 33 390 kronor per månad för att Migrationsverket ska kunna bevilja arbetstillstånd. Det är en höjning med tio procentenheter från dagens krav om 80 procent av en medianlön, motsvarande 29 680 kronor i månaden.

Foto: Eva Lindblad Foto: Eva Lindblad

Nyhet
25 mars 2026
Sakområde:

Höjningen gör att ytterligare yrkesgrupper riskerar att nekas arbetstillstånd. Detta slår direkt mot industrins kompetensförsörjning. En stor del av industrins verksamheter är beroende av kompetens inom metall- och processrelaterade yrken, till exempel svetsare, maskinställare och maskin- och processoperatörer. Av Teknikföretagens lönestatistik, som även ligger till grund för SCB:s officiella statistik, framgår att en betydande andel inom dessa yrken idag har löner under 90‑procentsnivån.

Även för nyexaminerade ingenjörer och deltagare i företagens traineeprogram kan lönenivåerna initialt vara lägre, vilket innebär att ett alltför högt lönekrav riskerar att försvåra rekryteringen även till dessa viktiga grupper.

För att det nya lönegolvet inte ska slå för hårt mot näringslivet har regeringen gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram förslag på hur en undantagslista kan se ut.

Migrationsverket redovisade under fredagen sitt uppdrag för regeringen och har lagt fram ett par olika listor baserade på olika kriterier.

–När nu regeringen går vidare med att fastställa en undantagslista uppmanar vi dem att gå på det mest omfattande förslaget från Migrationsverket. Alla yrkena inom teknik- och tillverkningsindustrin är rimliga att undanta, eftersom kompetensbehoven inom teknikindustrin är både varierade och förändras beroende på verksamhetsområde och geografiskt läge, säger Maria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen.

Teknikföretagen är kritiska till att införa ett system där ett mycket högt lönekrav i grunden mildras genom en undantagslista. Arbetsmarknadens behov förändras över tid, vilket innebär att listan måste justeras återkommande,  något som skapar osäkerhet både för arbetsgivare och för personer som överväger att flytta till Sverige för att arbeta.

En undantagslista fångar dessutom sällan upp yrken med mycket små volymer av arbetskraftsinvandring. Men just dessa individer kan vara helt avgörande för enskilda företag och därmed för deras övriga anställda.

-Det finns fortfarande ett fönster att skapa ett bättre system som håller över tid, säger Maria Rosendahl. Vi hade gärna sett ett tydligt undantag för tech- och industrijobb generellt – men minst borde regeringen basera undantagen på de kompetenser Sverige kommer behöva framåt. Det är så vi stärker både konkurrenskraften.

De nya reglerna börjar gälla 1 juni 2026. Teknikföretagen återkommer när vi har mer information om den slutgiltiga undantagslistan och övergångsbestämmelser.

 

Läs mer här

Migrationsverket https://www.migrationsverket.se/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv/2026-03-19-beslut-om-nya-regler-for-arbetskraftsinvandring.html#:~:text=Riksdagen%20har%20beslutat%20om%20nya,finns%20brister%20kopplade%20till%20arbetsgivaren.

Beslut om nya regler för arbetskraftsinvandring