Utbildning och arbetsmarknadens behov hänger inte samman
Sverige har idag en bland Europas högsta arbetslöshet bland ungdomar. Samtidigt har vi en skola där de populäraste gymnasieprogrammen utbildar inom områden där arbetsmarknaden är mättad, kontra att antalet examinerade elever på programmen som leder rakt ut i jobb är lätträknade.
Politiker av olika kulörer har de senaste åren försökt lappa och laga i systemet. Men få politiker och intressenter har vågat ifrågasätta premisserna bakom den struktur som delar upp gymnasieskolan i yrkes- respektive teoretiska program. Roten till denna struktur står att finna i den gymnasiereform som genomdrevs 2011 (Gy 2011).
– Dagens uppdelning mellan teoretiska program och yrkesprogram leder till flera problem. Ett grundproblem är den statusskillnad som kommer av att en elev tidigt definieras i ett särskilt yrkesprogram som gör att elever värjer sig för att söka på grund av statusskillnader,säger Mats Andersson, Näringspolitisk expert inom yrkes- och arbetsmarknadsutbildning på Teknikföretagen.
Mats Andersson, Näringspolitisk expert inom yrkes- och arbetsmarknadsutbildning. Fotograf: Viktor Fremling
Identifikations- och statusfaktorn förstärks ytterligare av att många skolhuvudmän separerar yrkesprogrammen från de studieförberedande programmen genom att förlägga dem på helt olika skolor. Därtill står yrkesprogrammen med lärarbrist, kommuner som saknar resurser att erbjuda moderna yrkesutbildningar och att arbetsmarknadskunskapen hos ungdomarna är låg.
– Allt detta sammantaget leder till en stigmatisering gällande ungas studie- och yrkesval som ingen främjas av, fortsätter Mats Andersson.
Blygsam justering av gymnasieskolan räcker inte
Hittills har förslag från i stort sett samtliga partier i Sveriges riksdag varit tillbakablickande och signalerar snarast en tro om att vi kan backa in i framtiden. Politiker drömmer fortfarande om att återinföra lärlingssystem, och de förslag som lämnas handlar främst om pekpinnar om ordning och reda, förbud mot användandet av modern teknik samt hur man i marginalen kan justera nuvarande system.
På Teknikföretagen anser vi att tiden nu är mogen för att förutsättningslöst lyfta på alla stenar och ändra gymnasieskolans grundstruktur från grunden för att möta dagens arbetsliv där den klassiska uppdelningen mellan arbetare och tjänstemän är på väg att försvinna.
– Teknikföretagen med dess framåtsyftande medlemsföretag måste hela tiden ligga i framkant på världens marknader vad gäller teknik, digitalisering, automation och AI. Nu behövs en gymnasieskola som gör detsamma. Sveriges framtid byggs i klassrummen och det är dags att ge gymnasieskolan den reform som elever, näringsliv och samhälle behöver, avslutar Mats Andersson.
En särskild utredare ska:
- lämna förslag på en ämnesutformad gymnasieskola,
- föreslå hur dagens utbud av nationella program kan förändras för att bli relevant i ett fullständigt ämnesutformat system,
- föreslå hur beslutsordningen mellan riksdag, regering och Statens skolverk ska utformas med utgångspunkt i utredarens förslag,
- föreslå hur motsvarande krav på samverkan kan ställas på enskilda huvudmän som på kommuner när det gäller planering av utbildning i gymnasieskolan.
Uppdraget ska redovisas senast den 9 december 2027.
