Industriplanen har av många setts som ett svar på det amerikanska Inflation Reduction Act och avser begränsa EU:s importberoende av teknologier och insatsmaterial som krävs för den gröna omställningen. Teknikföretagen har tidigare varnat för en utveckling mot en alltmer aktiv industripolitik på EU-nivå med satsningar på utpekade teknologier och produkter.
- Att politiskt identifiera utvalda teknologier riskerar att snedvrida konkurrensen och leda till undanträngningseffekter. Istället bör kriterier upprättas som ger alla lika förutsättningar, vilket gynnar innovation och en långsiktigt konkurrenskraftig industri i Europa, säger Joel Jonsson, ansvarig för frågor som rör EU:s industri- och handelspolitik på Teknikföretagen.
Lagförslaget om nettonollindustrin har tagits fram på rekordkort tid och så snabbt att EU-kommissionen inte har hunnit med att följa den ordinarie processen. Förslaget har inte föregåtts av någon konsekvensanalys och det normala underlaget som beskriver vilka proportionalitets- och intresseavvägningar som gjorts och om de åtgärder som föreslås kan förväntas leda till de effekter som EU-kommissionen vill, saknas därför. Inte heller har det presenterats någon analys av vilka konsekvenserna blir för företagen och för konkurrenskraften.
- Att EU-kommissionen väljer att lägga fram ett lagförslag utan en konsekvensutredning är anmärkningsvärt, säger My Bergdahl, näringspolitisk expert på Teknikföretagen. Eftersom konsekvensanalys saknas så finns heller inget underlag som visar vilka problem som ska åtgärdas och varför det förslag som nu lagts fram är det bästa alternativet för att uppnå målen.
Syftet med förslaget är att öka produktionskapaciteten av nettonolltekniker som kan bidra till att EU ska nå sina klimatmål. De tekniker som omfattas av förslaget rör energi i någon bemärkelse. Ett antal av teknikerna pekas i förslaget ut som strategiska och föreslås därför hanteras mer gynnsamt med bland annat snabbare handläggningstider och annan prioritet vid tillståndsprövning. Eftersom konsekvensutredningen saknas finns ingen närmare beskrivning till varför dessa valts ut.
I förslaget finns också åtgärder som Teknikföretagen välkomnar. Framför allt handlar det om att EU-kommissionen riktar fokus på att förkorta och förenkla tillståndsprocesserna men också på förslag om så kallade regulatoriska sandlådor. Det handlar om att skapamöjligheter för företag och andra att under förenklade regelverk testa nya produkter, tjänster och processer.
- Vi välkomnar att EU-kommissionen lyfter fram betydelsen av regulatoriska sandlådor och också att medlemsstaterna ska vara skyldiga att inrätta sådana. Vi vet att det för små och medelstora företag finns särskilda utmaningar att delta och därför är det bra att det förslås åtgärder med särskilt fokus på dem. Men vi tycker att man också borde göra satsningar på testbäddar så att företag och andra tidigt kan testa och utvärdera sina idéer, avslutar My
Läs Teknikföretagens remissvar i sin helhet
EUs lagstiftningsförslag i sin helhet
