Debattartikel i Dagens industri 3 oktober 2023
Regeringens höstbudget för 2024 innehåller bland annat riktade satsningar på 6g-forskning, batteriforskning och ett innovationsprogram för att skapa synergier mellan civil och militär forskning. Det är satsningar som Teknikföretagen och svensk industri välkomnar.
Samtidigt minskas forsknings- och innovationsanslagen till Vinnova. Det skickar en signal i motsatt riktning. Det är fel väg att gå, om Sverige ska kunna hänga med i den globala kapplöpningen och utveckla framtidens teknologier.
Teknologiskt ledarskap – hur ett land uppfinner, förnyar och använder teknologier för att konkurrera ekonomiskt – är avgörande för en nations ställning i den globala utvecklingen. Förmågan att ta fram ny teknologi är viktig för att kunna stärka konkurrenskraften, genomföra den gröna och digitala omställningen och bygga ett resilient samhälle med ett starkt totalförsvar. Teknologiskt ledarskap är därför en knäckfråga för hur Sverige som land kommer stå sig framöver. Då måste staten öka ambitionsnivån – inte stanna av.
Statens roll är inte att finansiera företagens egen forskning. Detta är en vanlig missuppfattning. Däremot är det statens roll att säkerställa att de aktörer som finns i systemet har goda förutsättningar att utföra sina uppdrag. I forsknings- och innovationssystemet handlar det om lärosätena, forskningsinstitut och forskningsfinansiärer, som till exempel Vinnova och Energimyndigheten.
Med rätt förutsättningar blir de relevanta samarbetspartners som företagen kan arbeta med för att ta fram forskning i världsklass. En adekvat finansiering utgör då en självklar hörnsten. Med en sådan, kan aktörerna hålla förväntad kvalitet och nivå. Historiskt, är det också så som Sverige har vunnit ställningen som ett globalt ledande innovationsland.
Näringslivet står för över 74 procent av den samlade finansieringen av forskning och utveckling i Sverige. Låt oss vara tydliga med att näringslivets FoU-investeringar läggs i Sverige är ingen självklarhet. Den globala konkurrensen om forskningssatsningar är benhård. Ytterst riskerar kommande FoU-investeringar från näringslivet att hamna i andra länder om Sveriges forsknings- och innovationssystem urholkas.
Under 2024 väntas regeringen presentera en forsknings- och innovationsproposition. Där läggs grunden för Sveriges framtida inriktning på området. Då behöver både en mer ambitiös och en mer strategisk inriktning presenteras. Sverige behöver en nationell teknik- och innovationsstrategi för att besluta vilka kunskapsområden vi ska bli bäst på. Detta genomförs nu i länder som Finland, Norge och Nederländerna och finns redan i bland annat Israel, Sydkorea och Tyskland.
Teknikföretagen efterlyser en lika offensiv, svensk hållning. Vi har också förslag på hur detta kan bli möjligt.
- För det första. Staten bör öka den offentliga finansieringen till forskning och utveckling så att den motsvarar minst 1 procent av BNP, med en ambition att detta ska katalysera totala FoU-satsningar i Sverige omfattande 4–5 procent av BNP, där näringslivets investeringar svarar för 3–4 procent. De ökade medlen bör gå till att stärka forskningsfinansiärernas, lärosätenas och institutens konkurrenskraft och bidra till uppbyggnad av starka utbildnings-, forsknings- och innovationsmiljöer i samarbete med industrin.
- För det andra. Regeringen bör ge industrin, lärosätena, institut och forskningsfinansiärer i uppdrag att ta fram en nationell teknik- och innovationsstrategi, som i sin tur kan omsättas till strategiska programsatsningar.
- För det tredje. Ge strategiska innovationsprogram långsiktiga förutsättningar. Regeringen bör ge förutsättningar för forskningsfinansiärer att utveckla strategiska innovationsprogram, särskilt med industriellt fokus, som bygger på samverkan mellan akademin, institut, offentlig sektor och näringslivet och säkerställa att dessa har tillräckliga resurser. Programmen har stort värde för de direkt involverade aktörerna men skapar också en hög grad av positiva spridningseffekter till resten av samhället.
Pia Sandvik, vd Teknikföretagen
Magnus Frodigh, forskningschef Ericsson, samt ordförande i Teknikföretagens FoU-referensgrupp, där Scania, AB Volvo, Volvo Cars, Ericsson, med flera, ingår.
