Debattartikel i Altinget, 12 oktober 2023.
Där det finns kompetens, dit kommer investeringarna. Där investeringarna sker utvecklas lösningarna på samhällsutmaningarna och där läggs grunden för framtida exportsuccéer, de nya jobben och morgondagens välstånd. En fungerande kompetensförsörjning är en förutsättning för att locka investeringar till Sverige, en förutsättning för att utveckla, producera och exportera samt även helt avgörande för Sverigebilden och synen på Sverige som ett modernt, jämställt och högteknologiskt land. Kort sagt, kompetens är den röda tråden mot ett mer konkurrenskraftigt Sverige. Samtidigt upplever sju av tio företag svårigheter att rekrytera och vart femte rekryteringsförsök misslyckas.
Därför brådskar det med kraftfulla åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen. Det svenska utbildningssystemet måste i större utsträckning leverera utbildningar som ger jobb efter examen. Det tar dock tid. En snabbare väg till att mildra kompetensbristen är via internationell rekrytering. Och här krävs högre ambitioner.
Regeringen bör likt Kanada och Tyskland sätta ett uttalat mål för den kvalificerade arbetskraftsinvandringen. Det viktiga med en målsättning i detta sammanhang är dock inte målets storlek, utan att regeringen gör sitt yttersta för att undanröja hinder för företagens internationella rekrytering så att det inte är hindren, utan företagens behov, som avgör hur många ingenjörer, tekniker och programmerare som kan komma till Sverige.
Regeringen bör sikta på att Sverige ska bli världens mest attraktiva karriärdestination, ha de kortaste handläggningstiderna för arbetstillstånd bland jämförbara konkurrentländer och inte minst det bästa mottagandet av de som kommer hit. Hårt arbete och ett starkt ledarskap på nationell nivå är nödvändigt.
Den rådande Sverigebilden ger inga gratisrekryteringar. Regeringen bör därför omgående inleda arbetet med en strategi för global attraktionskraft, utse en ansvarig aktör för att samordna såväl marknadsföringen av Sverige som karriärdestination som mottagandet av de globala talangerna genom alltifrån en snabb process för personnummer, vilket är en förutsättning för lönekonto och Bank-ID, till hjälp med skola och bostäder genom regionala eller kommunala mottagningscenter.
Redan i den rödgröna regeringens export- och investeringsstrategi från 2019 hade kompetensfrämjandet en given plats som en förutsättning för att kunna attrahera investeringar till Sverige. Då fanns probleminsikten men inte musklerna. I den kommande handels- och investeringsstrategi som regeringen presenterar i höst måste nästa steg tas. Arbetet med att göra Sverige till en attraktivare karriärdestination måste nu bli en integrerad del av Sverigefrämjandet.
Nu hoppas vi på en handels- och investeringsstrategi där kompetensförsörjningen har en ny och central roll i främjandearbetet men också på att regeringen tar nästa steg på vägen mot att säkra företagens kompetensförsörjning.
Joakim Bourelius, näringspolitisk expert på Innovationsföretagen
Ana Andric, näringspolitisk expert på TechSverige
Li Ljungberg, näringspolitisk expert på Teknikföretagen
Patrick Joyce, chefsekonom på Almega
Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsexpert på IKEM
