Statsstöd är en alltmer aktuell fråga inom EU och fler länder går mot en mer statligt ekonomireglerad marknad. En utveckling som inte är helt friktionsfri. Marknaden är oftast själv bättre lämpad att reglera ekonomin vad gäller tjänster och efterfrågan och behöver då inga statliga stöd. Dock finns tillfällen där politiken bör vara en drivande part, exempelvis inom klimatutmaningar och geopolitik.
Idag presenterades Industrins Ekonomiska Råds rapport som granskar och analyserar både klimatpolitiken och hur Sverige påverkas när vissa länder använder sig av mer statlig inblandning i klimatomställningen. Exempelvis sätter klimatutmaningar och geopolitisk osäkerhet nya ramar för utvecklingen av svensk industri de kommande decennierna.
Rapporten behandlar bland annat frågor som:
- Vad betyder EU:s nya klimatlagstiftning för svensk industri?
- Hur ska man se på statsstöd i den miljö vi befinner oss präglad av både klimatutmaningar och geopolitik?
- Vilken typ av stöd kan i så fall vara relevant, givet industrins specifika förutsättningar och utmaningar de närmaste decennierna?
- Hur kan detta komma att påverka sysselsättningen och inte minst de sysselsatta inom svensk industri?