Ingenjörslandet Sverige har en stor brist på ingenjörer. I teknikindustrin uppger hela 75 procent av företagen att de har svårt att hitta medarbetare med högskoleutbildning, och särskilt stort är behoven kopplat till teknikskiften.
Hösten 2020 beräknades 12 000 civilingenjörer saknas på svensk arbetsmarknad och bristen väntas öka med ytterligare 6 000 personer fram till 2035. Enligt företagens egna uppskattningar, kommer nuvarande planerade industrisatsningar att innebära ett behov av ytterligare cirka 25 000 anställda inom industrin de närmaste åren. Det är problematiskt ur framför allt två hänseenden.
För det första är kompetensbristen i teknikindustrin en flaskhals i samhällets gröna omställning. Det gäller såväl nya industrisatsningar som redan etablerad industri som ska ställa om. Medan teknik och investeringar i många fall finns på plats så saknas de som faktiskt ska göra jobbet.
För det andra är teknikindustrins export en viktig del i det svenska välståndet. Den exporterande industrin, i vilken ingenjörsbristen är stor, har det högsta förädlingsvärdet av samtliga näringsgrenar, varför flaskhalsar i industrins kompetensförsörjning har en särskilt negativ effekt på statsfinanserna. Förädlingsvärdet som industriföretagen och dess leverantörer genererar utgör 20 procent av Sveriges samlade BNP.
För att öka antalet ingenjörer vill Teknikföretagen dels höja kvalitén på ingenjörsutbildningarna, dels skapa incitament för fler att söka till, och examineras från, ett ingenjörsprogram. Därutöver är det viktigt att satsa på stärkta kunskaper inom STEM-ämnen i grundskolan för att säkra kompetensförsörjningen på lång sikt.
Teknikföretagen vill lyfta fram tre förslag. På tre nivåer.
En för individen, en för högskolorna och en för hela utbildningssystemet.
- För det första, prioritera ingenjörsutbildningarna inom universitets – och högskolevärlden. Omfördela resurser till samhällsviktiga utbildningar med hög etableringsgrad på arbetsmarknaden och stor efterfrågan från näringslivet. Teknikföretagen vill att ersättningsnivåerna höjs, så att utbildningarna kan följa med i de genomgripande teknikskiften som nu sker och säkerställa att studenterna får tillräckligt lärarstöd.
- För det andra, gör det möjligt för studenter som blir klara med sin examen från en ingenjörsutbildning inom utsatt tid, att skriva av delar av sina studieskulder. Detta skulle ge individen ekonomiska incitament till att både söka sig till en sådan utbildning, och att öka genomströmningen på utbildningarna.
- För det tredje, inför en svensk STEM-strategi. STEM står för Science, Technology, Engineering och Mathematics med kortsiktiga och långsiktiga mål, och en handlingsplan med insatser genom hela utbildningssystemet. Särskilt viktigt är grundskolan.
Kompetensbristen är skriande. Kompetensbristen är omfattande inom flera sektorer, men Teknikföretagen anser att det är särskilt viktigt att politiken prioriterar satsningar på samhällsviktiga utbildningar med hög etableringsgrad på arbetsmarknaden.
Prioritera ingenjörsutbildningen
”Sverige behöver fler ingenjörer – låt studenter skriva av studieskuld” (Debatt NyTeknik)
