Debattartikel i Altinget, 12 oktober 2023.
Det är en bra och viktig reform. Framför allt för eleverna och för företagen. Rekryteringsbehoven är stora i näringslivet, fram till 2035 riskerar vi att sakna 290 000 yrkesutbildade, och ungdomar och unga vuxna gynnas av att det finns utbildningar som leder till jobb. Men reformen är också viktig för det offentliga. Ska vi klara dagens och framtidens utmaningar som den gröna omställningen och välfärdens finansiering behöver vi fler som jobbar. Ett utbildningssystem som bättre möter arbetslivets behov är en viktig förutsättning för det.
Reformen har stor potential, men kommer krävas mycket arbete. Det behövs flera insatser av olika aktörer. Tre saker är särskilt viktiga.
- Det måste finnas tillförlitliga planeringsunderlag av god kvalitet. I oktober ska Skolverket presentera den första omgången av de regionala planeringsunderlagen. De kommer självklart inte vara perfekta utan det behöver vara starten på ett utvecklingsarbete. Till del bygger underlagen på SCBs regionala trender och prognoser. Skolverket och SCB behöver tillsammans utveckla de här underlagen och vi bidrar gärna med våra kunskaper om arbetsmarknaden för att göra underlagen bättre.
- Samordningen mellan huvudmän måste öka och det behöver finnas fungerande regionala strukturer. Det kommer behövas ett ökat samarbete mellan huvudmän, både kommunala och fristående på regional nivå. Det behöver finnas regionala branschråd, i alla regioner, som kan hjälpa till att bearbeta och kvalitetssäkra de regionala planeringsunderlagen. Det är viktigt att arbeta kring befintliga strukturer. Runt om i landet finns många olika former av collegekoncept och branschinitiativ, de behöver utgöra grunden för det regionala arbetet.
- Branschernas involvering och inflytande måste öka. Ska reformen bli framgångsrik räcker det inte med att det finns rätt antal utbildningsplatser. De behöver också hålla god kvalitet och relevans och inte minst också vara attraktiva. För att det ska ske behöver branschernas inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningen på nationell nivå öka.
Dimensioneringen kommer behöva se olika ut över landet och det är viktigt att utgå från de lokala och regionala behoven. Men på total nivå så behöver platserna på framför allt samhällsvetenskapliga, ekonomi och estetiska programmen bli färre och platserna på många av yrkesprogrammen bli fler. Inte bara på grund av arbetsmarknadens efterfrågan utan också för att många elever inte väljer att plugga vidare på universitet och högskolor och de hade fått en bättre start på sitt yrkesliv med rätt utbildning.
Vi har höga förväntningar på reformen och kommer göra det vi kan för att den ska bli framgångsrik.
Caj Luoma, chef kompetensförsörjning, Tranportförtagen
Camilla Georgsson, enhetschef kompetensförsörjning, Teknikföretagen
Elin Kebert, ansvarig kompetensförsörjning, Byggföretagen
Peter Thomelius, chef kompetensförsörjning, Visita
