Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop Avtal 2023 In English
Nyhet 11 nov. 2022

Budgeten – många bra formuleringar

Vad som skulle finnas med i regeringens första budget kommer inte som en blixt från en klar himmel utan information har gradvis sipprat ut och Tidöavtalet innehöll en viljeinriktning. I tisdags kom den sedan i färdigt format, betydligt mer avskalad från vad kanske en del förväntat sig.

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

En tydlig utgångspunkt i budgeten är det faktum att vi har drabbats av olika utbudschocker som gör att inflationen dragit iväg och att den ekonomiska utvecklingen blir svag. Vi har blivit fattigare och alla måste ta ansvar. Den höga inflationen kopplas även till för expansiv penning- och finanspolitik under pandemin. I den nya prognosen från Finansdepartementet har BNP-tillväxten i Sverige för 2023 reviderats ner och inflationen reviderats upp. Samtidigt lyfts att det finns en risk att det blir en ännu svagare utveckling vilket är ett rimligt riskscenario.

Med detta som utgångspunkt är det naturligt att regeringen inte försöker driva på efterfrågan brett vilket skulle riskera spä på inflationen och motverka penningpolitiken. Regeringen väljer i stället som de säger ”en neutral finanspolitik”, som till och med är svagt åtstramande 2023. Regeringen vill i stället ha handlingsutrymme i det fall svensk ekonomi hamnar i en djupare lågkonjunktur. I stort är detta en bra utgångspunkt och inriktning av budgeten.

Neutral finanspolitik?

Är då finanspolitiken neutral i den nya budgeten? Expansiviteten i finanspolitiken brukar utvärderas utifrån utvecklingen och nivån på det strukturella sparandet som andel av potentiell BNP och relateras till överskottsmålet.[1] Enligt dessa mått så stämmer bilden att finanspolitiken är hyfsat neutral 2023. Men det finns delar som hamnar utanför budgeten.

Återbetalning till elkonsumenter – utanför budgeten

Regeringen har lagt fram förslag att flaskhalsintäkter som betalats av elkonsumenterna i el-område 3 och 4 ska återföras. Återbetalning görs inte bara till hushåll och företag utan även till kommuner och regioner. Åtgärderna beräknas uppgå till ca 60 miljarder kronor 2023, varav högkostnadsskyddet beräknas uppgå till ca 56 miljarder kronor. Hur mycket som går till de olika el-användarna är oklart. Det finns även förslag om ett riktat el-stöd till elintensiva företag på 2,4 miljarder.

Den återbetalning på ca 55 miljarder som ska göras till elkonsumenter hamnar dock utanför budgeten. Åtgärden finansieras av Affärsverket svenska kraftnäts flaskhalsintäkter och påverkar inte de offentliga finanserna.

Det är dock inte självklart att alla dessa miljarder ska ses som mer expansiv finanspolitik. Frågan är vad dessa pengar skulle ha använts till om de inte återbetalades. De skulle kunna ha använts till att minska skillnaderna i priserna mellan el-områden eller genom mer investeringar för att åtgärda kapacitetsbegränsningar till exempel i kraftsystemet. Man skulle också ha kunnat vidta andra åtgärder som att anskaffa ytterligare elproduktionsresurser i el-områden med effektbrist eller ökat mothandeln. En del av dessa aktiviteter sker redan då flaskhalsintäkterna ökat klart mer än de 55 miljarderna, men sannolikt hade ytterligare åtgärder kunnat vidtas. Regeringen anser dock att intäkterna nu är så stora att det inte är möjligt. Kanske är det så, och kanske finns ett inslag av att vilja visa handlingskraft och att kompensera el-användarna för att nödvändiga åtgärder inte vidtagits i tid.

Här kommer man in på periodiseringen av kostnader och intäkter. De 55 miljarderna är kopplade till elkonsumtionen under 2022 och är en återbetalning. Utbetalningen sker sannolikt under 2023 och ökar därmed hushållens disponibla inkomster samt förbättrar kommuners och företags resultaträkningar under 2023. Ur det perspektivet är det viktigt att utvärdera utvecklingen av kostnader och inkomster under 2022 och 2023 sammantaget.   

Andra åtgärder för att minska energikostnaderna

I övrigt kan även nämnas att det på energiområdet också finns åtgärder för att på kort sikt öka produktionen av el vilket välkomnas. Avfallsförbränningsskatten avskaffas och att koldioxidskatten för kraftvärme inom EU ETS slopas. Dessa ligger i budgeten. 

Det fanns också förslag på skattesänkning på drivmedel. Skatten sänks med 1 krona 2023 och reduktionsplikten minskas till EU:s lägstanivå från och med januari 2024. Till skillnad för återbetalning av flaskhalsintäkterna är detta något som kommer att direkt påverka inflationen och budgeten. Effekten kommer under 2023 dock inte bli så stor.

Ett annat sätt att kompensera utsatta hushåll för stigande priser är att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag t.o.m. den 30 juni 2023. Dessutom ligger arbetslöshetsförsäkringen kvar på samma högre nivå som gällde under pandemin, se vidare nedan.

Konkurrenskraft - frågetecken

Konkurrenskraft är helt centralt för det framtida välståndet och möjligheten att finansiera välfärden. Det vet egentligen de flesta politiker. Och budgetpropositionen innehåller (som alltid) många bra ord och formuleringar kring konkurrenskraft och strukturella reformer; goda villkor för företagande, goda förutsättningar för konkurrens, innovation, forskning och entreprenörskap, forskning av hög kvalitet osv. Och; ”Endast en växande ekonomi kan bära framtidens välfärd och skapa förutsättningar för människor att ta sig ur fattigdom och utanförskap.”

Några konkreta stora strukturella reformer fanns dock inte att hitta i budgeten. Men! Regeringen tänker tillsätta en produktivitetskommission med uppdrag att kartlägga och analysera de största hindren för ökad produktivitet i den svenska ekonomin. Nu händer det saker – en utredning till! Vi kan känna oss lugna.

Små steg längs arbetslinjen

Ur ett konkurrenskraftsperspektiv hade det så klart varit positivt om det hade varit ett ökat fokus på bland annat arbetslinjen. Ett litet steg togs, vilket var att få personer över 65 att jobba mer. Arbetande personer över 65 fick ett jobbskatteavdrag på som mest 500 kronor per månad. Resten får vänta. Budskapet var att detta kommer framöver vilket ändock får anses positivt.

Värre var det med a-kassan, här blev det ett steg tillbaka. Det blev ingen nedsättning och därmed återställning av denna. Det skulle möjligtvis ha kunnat motiverats med att vi går mot en lågkonjunktur. Men budskapet var att de högre nivåerna på a-kassan permanentas. Detta är så klart olyckligt.

Men man lyfter att strukturella reformer behövs på den svenska arbetsmarknaden och i bidragssystemen så att det framöver inte ska gå att stapla bidrag på varandra och för att det ska bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Syftet är att flera ska komma i arbete och arbeta mer. En åtgärd är just ett jobbskatteavdrag för framför allt låg- och medelinkomsttagare. Ett annat är att införa ett bidragstak som gör att den som kan arbeta aldrig totalt ska få högre inkomster från bidrag än av att arbeta. Återstår att se vad detta betyder i praktiken.

Slutet på gold-plating?

Något som också låter bra är att det ska tillsättas ett implementeringsråd. Dess uppgift ska vara att granska och bedöma konsekvenser av implementering av EU-lagstiftning samt att se till att inte tunga regelbördor läggs på landets företag. Syfte är att motverka överimplementeringar. Om detta blir verklighet är det otvetydigt bra för vår konkurrenskraft och sannolikt bra även för det globala klimatet och miljön.

Sedan blir det lite luddigare. Regeringen kommer inleda ett arbete med att långsiktigt förbättra näringslivets förutsättningar. Fokus verkas vara på skattelättnader och ”förenklingar”. Man vill med detta stimulera entreprenörskap, småföretagande, forskning och investeringar. Ser fram emot precisering.

Ser inte ljust ut för de som är arbetslösa

När det gäller utbildningssidan lyfts kopplingen mellan kompetensförsörjning och industrins konkurrenskraft ett antal gånger. Och arbetsmarknadens behov ska ges större betydelse vid planering av utbildningar inom Komvux och gymnasieskolan vilket visar att även den nya regeringen avser att fortsätta arbetet utifrån förslagen i Lars Stjernkvists utredning. Detta är så klart bra besked.

Man har också avsatt många mer miljoner för fler praktik- och yrkesvuxplatser. Det senare innebär en utökning med 5000 platser i syfte att hjälpa de som står lång ifrån arbetsmarknaden. I dagsläget är cirka 400 000 personer arbetslösa (säsongsrensat och utjämnat, AKU) och drygt 130 000 personer är långtidsarbetslösa (icke säsongsrensat, AKU). Och fler kommer det att bli när ekonomin bromsar in. Sett med dessa glasögon är det inga jättesatsningar i denna budget.

Återbetalningar och framtidsvisioner

Så vad blir slutsatsen? Det är en budget som är anpassad till dagens ekonomiska läge med hög inflation. Regeringen försöker att inte driva på den allmänna efterfrågan och därmed inflationen. Elkonsumenterna kommer dock under 2023 få kompensation för höga kostnader under 2022, exakt hur mycket som olika grupper sammantaget får tillbaka av vad de betalat in är dock oklart. Åtgärder vidtas även för att mildra effekten av den höga inflationen. Företag och hushålls ekonomiska situation kommer därmed sammantaget inte bli så illa som man skulle kunna tro om man bara utgår från utvecklingen av elpriser och inflation under 2022.

Hur påverkar penningpolitiken inflationen?

Man ska i detta sammanhang komma ihåg att penningpolitiken verkar via flera olika kanaler; ränte-, kredit- och växelkurskanalen. Räntekanalen verkar genom att högre räntor dämpar hushållens konsumtion och investeringar bland annat genom att detta ökar kostnaden av att låna, sparande blir mer lönsamt och för att våra tillgångar minskar i värde. Detta dämpar inflationen. Den snabba och kraftiga ränteökning som skett och förväntas framöver i kombination med en hög skuldsättning i framförallt hushållssektorn gör att räntekanalen kommer att dra ett stort lass när inflationen ska pressas ner. Att på marginalen dämpa denna effekt något bör inte vara ett allt för stort problem.

Kreditkanalen förstärker effekten av exempelvis en höjd ränta och handlar om att de finansiella institutionerna minskar sin utlåning eller höjer räntan mer till följd av att långivarnas säkerheter minskat då tillgångars värde minskar. Ett beteende som vi ser tecken på i nuläget. Detta minskar så klart den aggregerade efterfrågan än mer, liksom inflationen.

Vid en stigande ränta verkar växelkurskanalen genom att kronan då stärks vilket i sin tur leder till att importen blir billigare. Detta pressar ned inflationen dels direkt, dels indirekt genom att importen stimuleras och exporten bromsar in, alltså den inhemska produktionen dämpas. Detta gäller ”allt annat lika”. Nu har dock ”andra” centralbanker varit mer aggressiva i sin omläggning av penningpolitiken och i oroliga tider drabbas små valutor. Kronan har därför i stället försvagats under året, förutom under den senaste månaden. Vi får hålla tummarna för att detta är ett trendbrott. Fallande amerikansk inflation, lägre råvarupriser, inbromsning i konjunkturen ger hopp. Mer om inflationen nästa vecka.   

Strukturreformer – kort, kort sammanfattning

Nog om kanaler. Tillbaka till budgeten och reformerna. Några stora konkreta strukturåtgärder fanns inte med, utan små steg togs både fram och tyvärr bakåt. Inriktningen framåt lät dock bra vad gäller utsikterna för konkurrenskraften. Vi får bara hoppas att inte reformer begravs i utredningar och fastnar på idéstadiet.

 

[1] Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Det finansiella sparandet ska enligt målet i genomsnitt uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Målet följs främst upp med det strukturella sparandet.