Konjunkturrapport oktober 2025

Efter stora fall innan sommaren har börskurser i många länder återhämtat sig något, men dollarn är fortsatt svag. EU och USA har nått överenskommelser om tullar, men dessa är inte juridiskt bindande och osäkerheten kvarstår. Tullarna är generellt sett höga, i synnerhet på stål och aluminium, vilket påverkar europeisk och svensk industri negativt. Samtidigt har EU egna kvotsystem och tullar för att skydda sin industri mot överutbud från Kina.

Det är inte bara handelsfrågor som har betydelse för ekonomin. I USA har investeringar inom AI och annan teknologi samt en försvagad dollarkurs hållit uppe tillväxten. Nästa år väntas amerikansk ekonomi fortsätta att påverkas av motverkande krafter och BNP-tillväxten bedöms bli ungefär densamma som 2025. I euroområdet är BNP-tillväxten fortsatt dämpad men tar mer fart under loppet av 2026. Investeringarna gynnas av ränteläget samt satsningar inom försvar, infrastruktur, energi och grön omställning.

Även Kinas ekonomi har gått starkare än väntat i år, men tillväxten ligger under folkkongressens mål. Exporten till USA har minskat kraftigt, men exporten till andra regioner har ökat. Industriproduktionen växer, men i lägre takt än tidigare och konsumtionen är fortsatt svag. Till skillnad från i USA och EU väntas BNP-tillväxten i Kina mattas av 2026. Sammantaget har global BNP-tillväxt reviderats upp något och väntas vara ungefär i linje med ett historiskt genomsnitt både 2025 och 2026.

Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur, men tecken på återhämtning finns. Kronan har stärkts, vilket dämpar inflationen och gynnar hushållen. Samtidigt skapar kronförstärkningen utmaningar för exportindustrin och bidrar till att svenska tillverkningsföretag upplever att lönsamheten sjunkit och att konkurrenskraften har försämrats. BNP-tillväxten väntas bli 1,2 procent 2025 och 2,6 procent 2026. Investeringarna ökar främst inom energi och försvar men är fortfarande mer återhållsamma vad gäller bostadsbyggande. Exporten dämpas av handelspolitisk osäkerhet, särskilt gentemot USA. Industriproduktionen har minskat, särskilt inom teknik- och basindustrin, men viss återhämtning väntas 2026.

Den starkaste drivkraften bakom konjunkturåterhämtningen är hushållens konsumtion som väntas växa framöver. Det beror delvis på ett relativt högt sparande och lägre räntor men också på en expansiv finanspolitik som i första hand riktar sig till hushållen. Det är rimligt med en expansiv ekonomisk politik givet konjunkturläget men fokus för finanspolitiken bör i första hand vara på reformer som skapar tillväxt på längre sikt.

Sysselsättningen i Sverige har ökat något, men arbetslösheten är fortsatt hög. Indikatorer pekar på en svag arbetsmarknad framöver men en gradvis förstärkning under 2026. Inflationen är nu något över målet men väntas sjunka och hamna under målet 2026, främst till följd av skattesänkningar och lägre energipriser. Inflationen dämpas också av att den svenska kronan stärkts det senaste året och väntas stärkas något ytterligare i år och nästa år. Exklusive energipriser och borträknat effekterna av ändrade skatter och korgeffekter bedöms inflationen 2026 vara i linje med inflationsmålet.

Det är svårt att göra träffsäkra prognoser, särskilt i en tid som präglas av stor osäkerhet och stora skift. Vad som händer med handelsförutsättningarna är den största osäkerhetsfaktorn men den geopolitiska utvecklingen är också en fortsatt stor risk. Det är också möjligt att den nya geo- och handelspolitiska situation får större negativ effekt på den ekonomiska utvecklingen än förväntat.