Den globala ekonomin har under de senaste åren präglats av pandemi, krig, geopolitiska spänningar, energikriser, snabbt stigande inflation och höga räntor. Trots att pristryck och räntor nu har minskat, har nya utmaningar uppstått och världen befinner sig i en mycket turbulent tid. Den nya amerikanska administrationen fokuserar på att stärka den egna ekonomin genom att införa handelshinder som tullar, vilket skapar stor global osäkerhet. Detta väntas få en negativ inverkan på global handel och på den globala ekonomin i stort.
Ladda ner rapportenDe handelshinder som nu sätts upp väntas dock slå allra hårdast mot USA:s egen ekonomi. Stigande importpriser minskar möjligheten för den amerikanska centralbanken att parera en svagare ekonomisk utveckling med en mer expansiv penningpolitik och amerikansk BNP-tillväxt revideras ned betydligt. BNP väntas växa med svaga 0,7 och 0,9 procent i år och 2026, att jämföra med 2024 då tillväxten var nästan 3 procent. I Europa dominerar effekten av ökad osäkerhet och dämpad efterfrågan. Inflationsutsikterna ser gradvis ljusare ut under året och den ekonomiska politiken ger visst stöd åt ekonomin, men den europeiska ekonomin växer alltjämt i en långsam takt. Liksom under 2024 väntas BNP öka med cirka 1 procent 2025 och 2026. Tillväxten fortsätter att hållas tillbaka av strukturella problem, framför allt i Tyskland. Även Kina drabbas hårt av handelskonflikten med USA och den kinesiska ekonomin utvecklas svagt jämfört med tidigare år. Tillväxten i Kina dämpas även av en svag inhemsk efterfrågan. Hushållen har ett högt sparande till följd av bland annat otillräckliga sociala skyddsnät, svag arbetsmarknad och lågt konsument-förtroende, samtidigt som landets betydelsefulla fastighetssektor fortfarande dras med stora problem.
Svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur och BNP-tillväxten 2025 väntas bli 1,4 procent, vilket är svagt givet en så lång tid med närmast nolltillväxt i ekonomin. Nästa år väntas BNP-tillväxten stiga till 2,3 procent och konjunkturläget stärks något. Konsumtion och investeringar påverkas negativt av osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen men tillväxttakten ökar mot slutet av året, bland annat till följd av att den ekonomiska politiken har och väntas bli mer expansiv. I prognosen lämnar Riksbanken räntan oför-ändrad i juni men sänker den två gånger till under det andra halvåret i år när inflation och inflationsförväntningar kommit ned till följd av den svaga konjunkturen. Arbetslösheten fortsätter att öka, men sysselsättningen väntas sammantaget öka svagt under 2025.
Industriproduktionen i Sverige var i princip oförändrad 2024 och i teknikindustrin sjönk produktionen med nästan 5 procent. Även produktionen i basindustrin har under senare år backat. I år och nästa år väntas produktionen i teknikindustrin öka med 2,1 och 2,8 procent. En mer dämpad global tillväxt och därmed exporttillväxt håller förvisso tillbaka återhämtningen. Samtidigt väntas inhemska investeringar öka allt snabbare vilket driver upp produktionen. I basindustrin faller produktionen 2025 men ökar sedan svagt 2026.
Utsikterna för såväl svensk som global ekonomi har alltså tydligt försämrats. Samtidigt finns en risk att utvecklingen blir betydligt sämre. Det finns vissa tecken på att delar av industrin skulle kunna få problem med sina leverantörskedjor. I prognosen antas dessa utmaningar hanteras och att de inte får så stora konsekvenser för produktionen. Allvarliga produktionsstörningar kan dock inte uteslutas och skulle få stora negativa konsekvenser.
En annan risk är att det uppstår stora störningar på de finansiella marknaderna. Riskerna har ökat markant och det har varit stora prisrörelser på många olika tillgångsslag. Dessa problem skulle kunna förvärras på ett sätt som leder till ytterligare riskaversion och ge efterverkningar på den reala ekonomin.
